Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
På denna ursprungliga toltekiska religionslära hade aztekerna in¬
ympat sin mythologi med alla dess styggelser. De trodde, att verlden
styrdes af 13 öfvergudar och 200 gudar af lägre rang. Främst af alla
dessa stod krigsguden, den förfärlige Huitzilopofchli, på hvilkens altare
mennisko-offer rökte i alla delar af riket 1). Tezcatlipoca (verldens upp-
rätthållare), stod i rang näst efter krigsguden 2). Både till denne och
till ‘‘välgörenhetens gud“, Quetzalcoatl} framburos under kejsardömets
sista tid blodiga offer. I hvarje hus, ja äfven i den lägsta koja, funnos
penater eller husgudar, förfärdigade af silfver, koppar eller trä.
Presterskapet var i Mexiko liksom i Egypten, vetenskapernas vår¬
dare och åtnjöt stort anseende i hela landet. Två öfversteprester, valda
utan afseende på börd, stodo i spetsen for det andliga ståndet, som säges
hafva varit ganska talrikt. Endast i hufvudstaden Mexiko funnos vid
spaniorernas ankomst omkring 5,000 prester. De högsta dignitärerna
förestodo offren. De öfriga presterna förrättade olika göromål: en del
vakade öfver ungdomens uppfostran; en del ordnade festerna och kalen¬
dern; en del hade vård om de hieroglyfiska målningarne och en del sys¬
selsatte sig med astrologiska och andra ‘•hemliga vetenskaper.“ Hvarje
prest egde rättighet att gifta sig; men måste, i händelse han bodde i
sjelfva templet, underkasta sig en sträng klosterdisciplin. Presterskapet
egde ofantliga jordegendomar samt hade en stor inkomst af gåfvor och
offer.
Templen — “teocallis,“ gudahus — af hvilka hvarje hufvudstad egde
flera hundra, dels större och dels mindre, beskrifvas sålunda: “De voro
solida massor af jord, omslutna af tegel och stenväggar, och hade i sin
form någon likhet med det gamla Egyptens pyramidala byggnader. Mån¬
ga af dem hade en bas af mera än 100 qvadratfot och reste sig till en höjd
af 100 fot och deröfverö). De voro indelade i fyra eller fem våningar som
mot höjden aftogo i omfång. Man uppsteg på en trappa som var anbragt
utanpå pyramiden i ett af dess hörn. Denna trappa ledde till ett slags
terrass eller galleri vid basen af den andra afsatsen, som gick rundt om¬
kring byggnaden till en annan trappa, som började i samma hörn som
1) Huitzilopotchli afbildades i kolossal gestalt. I den högra handen
höll han en båge, i den venstra en knippa förgylda pilar. Rundt omkring
hans lif slingrade sig en orm af perlor och ädelstenar och omkring
hans hals hängde en kedja af guld- och silfverhjertan. På venstra foten
sågos kolibrifogelns fina fjädrar, af hvilka guden erhållit sitt namn. Trots
dessa prydnader egde denna Nya verldens Moloch ett äfskyvärdt utse¬
ende, emedan hans anletsdrag voro onaturligt förvridna.
2) Tezcotlipoca afbildades såsom en yngling. Han var vanligtvis
uthuggen i glänsande svart sten och utsirades med guldplåtar och andra
prydnader, bland dem en blank sköld, i hvilken han sades se allt hvad
som tilldrog sig i verlden.
3) Ruinen efter templet i Cholula bar cn höjd af 177 fot. Basen är
1,423 fot eller dubbelt så lång som Cheops stora pyramid i Egypten. Bi¬
sen af templet betäcker en yta af omkring 36 svenska tunnland och plat-
formen å den stympade spetsen har en areal af mera än ett halft tunn¬
land. Ruinen efter “solens tempel“ i San Juan Teotihuacan är 682 fot
]ång vid basen och 180 fot hög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
