Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
måste förflyta innan cn hel dag förlorades. Sådan var den förvånande
noggrannhet, som aztekerna eller måhända deras mera odlade föregån¬
gare, toltekerna, utvecklade i sina beräkningar." Den tidpunkt, från
hvilken de räknade sina år, motsvarar år 1090 efter Kristus, och det äld¬
sta årtal, som de mexikanska häfderna (Codex Chimalpopoca m. fl.)
nämna, är år 955 före Kristus. Åren hopfördes af aztekerna i cykler,
hvardera bestående af 52 år. Den stora cykeln delades derefter i 4 min¬
dre cykler eller indiktioner, hvardera bestående af 13 år. Presterna egde
dessutom, en egen kalender, i hvilken "det tropiska årets månader inde¬
lades i cykler oin 13 dagar, af hvilka jemt 20-antalet dagar i en solarisk
månad — gingo på ett astrologiskt år om 260 dagar. Aztekerna kände
orsakerna till sol- och månförmörkelserna, kunde med noggrannhet be¬
stämma dagens timmar, solstånds- och dagjemnings-punkterna samt so¬
lens gång öfver Mexikos zenith.
Byggnadskonst, skulptur, slöjd m. m. Aztekernas boningshus voro
uppförda af sten, trä, rör eller lera. De voro långa, men sällan mera än
en våning höga. Taken voro platta och försedda med bröstvärn. I stället
för dörrar begagnades på många ställen mattor, å hvilka voro fastade
kopparplåtar, hvilka med sitt pinglande ljud tillkännagåfvo då någon
inträdde i rummet. Väggarne pryddes med tapeter af fina och mång-
färgade bomullstyger. Taken voro af välluktande cedcr. Rundtomkring
husen funnos sköna trädgårdar med friska springbrunrfar och ofta voro
blommor planterade uppe på sjelfva hustaken. Regeringsbyggnaderna
egde en stor utsträckning. Palatset i Tezcuco, till hvars byggnad 200,000
arbetare användes, innehöll 300 rum och var 1,234 alnar långt och 978
alnar bredt. I Tenochlitlan (hufvudstaden Mexiko) funnos vid spanio-
rernas ankomst 60,000 hus och omkring 300,000 innevånare, och i staden
Iztapalapan funnos från 12,000 till 15,000 af sten uppförda byggnader,
hvilkas prakt väckte spaniorernas beundran. Gatorna i Mexikos städer
voro trånga, men väl stenlagda samt utmynnade vid stora och vackra
torg. Spannmålsmagasiner, arsenaler, vattenledningar, kanaler och vind¬
broar saknades icke i den mexikanske kejsarens hufvudstad. Om de
storartade tempelbyggnaderna och domsalarne hafva vi förut talat.
Med sina af obsidian förfärdigade verktyg arbetade aztekerna med
stor skicklighet olika sten- och alabasterarter. Bland aztekiska skulp¬
turarbeten, som ännu finnas i behåll, vilja vi här särskilt omnämna en
år 1790 å det stora torget i Mexiko uppgräfd kalendersten, hvilken i sitt
ursprungliga tillstånd vägt nära 142,000 engelska pounds (omkring 380
svenska skeppund). Att en dylik sten kunnat utan tilllijelp af dragare
(ty sådana funnos icke i Mexiko) transporteras en lång väg och derefter
med dåliga verktyg arbetas till en sådan form som den nu eger, är på det
högsta beimdransvärdtl).
1) Å Uxmals ruiner i Yucatan ser man ännu vackra prof på åldriga
skulpturarbeten. (T. ex. å Casa del Gubernator, Casa de las Mönjas m.fl.)
Väggarne å de förfallna "palatsen" äro nästan öfveralltprydda med bild-
huggeriarbeten föreställande menniskor, djur och växter. Å ruinerna
efter Milta, 12 leguas från staden Oxaca i Mexiko, ser man än i dag ut¬
märkt Aracker mosaik. Mr D. Charncy, som besökte dessa ruiner år 1860,
säger, att do i skönhet öfverträffas endast af det gamla Roms och Grek*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
