Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Icke mindre skickliga voro aztekerna i konsten att arbeta metaller.
“De afbildade med mycken naturtrohet allehanda djurgestalter och, hvad
som var ännu märkvärdigare, kunde blanda metallerna på ett sådant
sätt, att en fisks fjäll eller en fogels fjädrar voro hvarannan af silfver och
hvarannan af guld. De spanska guldsmederna erkände deras öfverläg-
senhet i dessa sinnrika arbeten."
Äfven i träarbete voro aztekerna mästare. En spansk historieskrif-
vare säger, att de "egde möbler, så väl arbetade, att få spanska adelsmän
egde något motsvarande."
Åkerbruk. Aztekerna voro åkerbrukare. Alla utom adelsmännen
och krigarne odlade jorden, hvarvid männen alltid förrättade det tyngsta
arbetet. Jordbruket, som stod i så nära samband med nationens borger¬
liga och religiösa inrättningar, var öfverallt äradt och aktadt. Att de
store höfdingarnes gods och äfven hela provinser brukades gemensamt,
synes framgå af flera uppgifter rörande aztekernas jordbruk. Prescott
säger: "Provinsernas befolkning var indelad i c alp ulli eller stammar,
som gemensamt odlade all jord i trakten. Embetsmän, som de sjelfva
vaJt, utskiftade denna jord bland stammens särskilta familjer; och då en
familj utdog eller flyttade från trakten, återföll dess lott till den gemen¬
samma fonden för att ånyo fördelas. Den enskilte egaren hade ej rätt
att afyttra den. De lagar, som reglerade dessa förhållanden, innehöllo
noggranna bestämmelser och hade funnits allt sedan landet togs i besitt¬
ning af aztekerna." Då jorden en längre tid burit skörd lades den i
träde. Ofruktbara trakter förvandlades genom bevattning till herrliga
lustgårdar. De vanligaste sädesslag och frukter som odlades voro: mais,
den amerikanska kontinentens förnämsta jordbruksprodukt; bananas-
trädet (Musa Sapientum), hvilket nästan alltid gaf en rik afkastning;
kakaon (Theobroma cacao), af hvars frukt chokolad (mexikanska cho-
colatl) bereddes; samt den mexikanska aloen (Agave Americana), som
skänkte aztekerna mat, dryck (pulque), kläder och skrifmaterialier. En
af de vishetsreglor som i Mexiko inskärptes hos de unga från barnaåren
lydde så: "Egna dig åt jordbruket eller åt ett hederligt yrke ! Aldrig
har det sports, att adelstitlar kunnat försörja sina innehafvare."
Handel. I Mexiko åtnjöt köpmannen, liksom krigaren och presten,
ett stort anseende. De aztekiska köpmännen utgjorde ett nästan obero¬
ende samfund i staten. De hade egna domstolar, egna sköldemärken samt
icke sällan egna armeer, som åtföljde dem under deras köpmansfärder
till aflägsna länder. Ofta voro de under sådana färder lejda till spioner,
hvilka gjorde sig väl underrättade om ställningen i de riken de besökte.
Yid hemkomsten meddelade de sin furste alla underrättelser de kunnat
inhemta och blefvo då ofta upphöjda till höga äreställen. De varor, med
hvilka de drefvo handel, voro slafvar, dyrbara tyger, juvelerare-arbeten,
smiden m. m, I hufvudstaden hölls marknad hvar 5:te dag. Ett särskilt
qvarter var der anvisadt åt hvarje varuslag och all handel skedde under
vissa embetsmäns tillsyn. Byteshandeln var den mest vanliga; dock
lands förnämsta byggnader. (Se Baldwin Ane. Am., Mexico and Central
America, sid. 121), men han bevisar på samma gång, att det folk, som
sist bebott dem, icke egt så hög civilisation, som "palatsernas" byggmä¬
stare (toltekerna?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
