Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
4. Mobilian-stammarne innehade större delen afsydstaterna
och bestodo af a) Yamasseerna (läs: Jamassierna) vid nedra
Savannah-floden, b) Seminolerna (läs: Seminålerna) i Florida,
c) Creeherua (läs: Krikerna) eller museogeerna (läs: inuskå-
gierna) i södra och medlersta Georgia, d) Choctawerna (läs:
Tjocktaerna)l) i södra delen af Mississippi, c) Cluckasaw-
erna (läs: Tjickasaerna) 2) i norra delen af Mississippi.
5. Cheroheerna (läs: Tjeråkierna) innehade höglandet af
norra Alabama, Norra och Södra Carolina och Tennessee.
6. Ucheerna (läs: Jutjierna) innehade en landsträcka i nu
varande Georgia mellan ereekernas och cherokeernas område.
7. JVatchezerna (läs: Nattjezerua) innehade ett område vid
Mississippi mellan choctawerna och chickasawerna.
8. Siouxerna eller daJcotaherna (läs: Suherna, dakåtaerna)
vistades till större delen vester om Mississippi-floden, men en
stam, winnebagoema (läs: uinnibägåerna3) hade nedsatt sig
vester om Michigan sjön i nuvarande Wisconsin.
Till algonquinerna höi’de de bär och der mellan Hudsonviken och
Klippbei’gen boende knisteneauxerna (läs: nistinåerna).
De förnämste sioux-stammarne voro mandanerna, iuwaerna (läs:
äjåaaerna), missourierna, osagerna (läs: osädjerna) arkansaerna och
kansaerna^).
1) Se not 1 sid. 18.
2) Se not 1 sid. 18.
3) Se not 2 sid. 18.
4) Namnen på indianstammarne stafvas af svenska författare högst
olika. Det engelska namnet “The Choctaws“ skrifver t. ex. än Tschok-
taher, än Tchoktaher, än Tehoktaer, än Choctawser och än Choctaws.
Då ingen bestämd regel i detta fall finnes, hafva vi, i stället för att ännu
mera rådbråka namnens stafning i detta arbete, följt det engelska staf-
ningssättet eller rättare sagdt, vi hafva lagt den svenska pluralisändelsen
er (?•) och i bestämd form ändelserna erna (ma) till det engelska sub¬
stantivet, sådant det är i nominativus singularis. Att skrifva t. ex.
< Cherokeeser är att lägga en ny pluralisändelse till ett ord, som redan
står i pluralis. (Alla indianstammar, hvilkas namn ändas på s ega,
enligt Websters lexikon icke denna ändelse i nom. sing, utan heta der
Choctaw, Cherokee, Osage o. s. v.) Det engelska stafningssättet medför
dock en svårighet för dem, hvilka äro fullkomligt okunniga i engelska
språket. Denna svårighet är namnens uttal. Hvilken i engelska språket
fullkomligt okunnig svensk skall kunna ana att ordet “sioux“ läses suh
eller att ordet “creek“ läses krik? Vi hafva derföre bifogat upplysnin¬
gar om hvarje namns uttal, hvilka möjligen kunna vara till någon ledning.
— Dc svenska författarne skrifva alltid namnen på indianstammarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
