Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - II. Indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
tera vapen och ofta måste de kämpa i låtsade fäktningar un¬
der valda anförares ledning 1). Då gossen var 8 år vandes
han att tidt och ofta fasta en half dag eller deröfver och, sedan
han uppnått en högre ålder, utsträcktes tiden för fastan till
flera dagar. Då han hunnit manbarhétsåldern underkastade
han sig den längsta fastan och de svåraste sjelfmarterna, hvar¬
efter han förklarades vara man eller vapenför 2). — Det var
dock icke blott i krigiska idrotter, som de unga undervisades
De lärdes också från tidigaste ålder att vörda den “Store An¬
den,u att beherrska sina lidelser, att lyda sina förmåns befall¬
ningar och att iakttaga stammens håfdvunna seder och bruk.
De åldrige höfdingarne meddelade gossarne mundtlig under¬
visning i stammens historia, som på sådant sätt genom tradi¬
tion fortplantades från slägte till slågte, och uppmanade dem
att träda i berömda förfäders fotspår. Flickorna undervisa¬
des i alla husliga göromål, i jordbruksarbete m m. Ilos dem
inskärptes från deras spädaste ålder en obetingad lydnad och
undergifvenhet för fadrens eller mannens bud. “Kyskhet be¬
traktades såsom en af ungdomens förnämsta dygder.“ “Om
en indianflicka fick ett oäkta barn, ansågs detta för en så stor
skam, att ingen man ville derefter äkta hennf»3).“ “Först efter
beröringen med de kristne (!) hafva en del indianstammar
blifvit sedeslösa4)“ och med sedeslösheten och dryckenskapen
hafva förut okända sjukdomar spridt sig från wigwam till
wigwam ända till dess att fordom talrika stammar antingen
helt och hållet bortsopats från jorden eller förminskats till
några få familjer.
Äktenskapet var hos indianerna en handelsaffär, som af-
slutades mellan flickans fader och fästmannen. Vanligen
bortgifte en fader sin dotter då denna var 12—14 år gammal,
hvarvid litet eller intet afseende fästades vid flickans egen bö¬
jelse. Om en fader mottog de skänker, som en friare med¬
förde, så voro de unga dermed förlofvade och bruden fördes
1) Catlin: “Nord Amerikas Indianer" sid. 84.
2) Rörande indianernas sjelfmartering se Catlin: “Nord Amerikas
Indianer" 22 kap.
3^ Salmon: "Modern History" (London 1747), Vol. III, sid, 464.
4) "History of the Indians" by L. Moore, sid. 103,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
