Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
nordbons grafhogl). Konungen uppbar skatt icke blott för det
han skulle värna landet fur yttre fiender, utan äfven för det
han skulle offra för god årsväxt 2). Inträffade missväxt, hunger
och nöd hände det icke så sällan, att bönderna togo sjelfve
konungen och offrade honom åt gudarae, då inga andra offer
ville hjelpaB); “ty så var svears sed y säger Sturleson, “att
de tillskrefvo sina konungar både onda och goda år-4). De
sädesslag som odlades voro: ko? n. ha!re, råg och något hvete 5).
Dessutom odlades lin, kål, lök och ang dike-rot. Kultiverade
fruktträd funnos då, såsom än i dag, nära odalböndernas
gårdar6). Det gröfsta arbetet ute på åker och ang för¬
rättades af trilar. Akerbruksred kapen bestono af plog 7),
hacka, spade, lie, skäraS) och yxa. Vagnar och slädar om¬
talas äfven i fornsagoraa. Säden tröskades å loga och maldes
derefter å handqvarnar, hvilket arbete tillkom trälinnorna.
Boskapsskötsel var en af nordmännens väsendtligaste när¬
ingar. Våra vigtigaste husdjur, häst. nötkreatur, får, get, svin-
oc-h hund funnos i Sverige 2000 år före hednatidens slut. Af
fjäderfä funnos gäss oeh höns. Biskötseln var redan då uf
11 A. E. Holmberg. Nordbon uuder hednatideD** sid. 86,
2) *‘Öfver hela Svithiod gaf man Odin sk ittpenning för hvar näsa,
hvaremot han skulle värja deras land för ofrid och blota för dem till
godt år.*‘ (YngL-sag. 8 kap.)
3) Så offrades konung Domalde. “I hans dagar,** säger Ynglinga-
sasan, –var stor hunger och brist på sund föd i. Då gjorde svearne
stora blot (offer) vid Upsala. Den första hösten blotade de med oxar.
men årsväxten förbättrades icke. Andra hösten började de mennisko-
b!ot, men årsväxten var densamma eller virre. Den tredje kommo sve¬
arne mangrannt till Upsala. då bloten ökulle hållas. Höfdingarne råd-
slogo och kommo öfverens att missväxten måste be-o på Domalde, deras
konung, och at de derföre skulle blota med honom sig till äring. De
anfollo hono a derttre, dråpo honom och rödfärg ide stadarne med hans
b!od.“ Af samma anledning offrades Olof Trätiilja i Wermland. (Yngl.-
sag. 47 kap.)
4, Sno re Sturleson: **Yngl.-sag.** 47 kap.
5) Att äfven hve e fanns i Norden synes framgå af en vers i Rings¬
mål der det talas om “tunna bröden, hvi a af hvete.“
6) We-tgötha-lagen, Tiuwae-balk XXI.
7) Plogen namnes redan i “lngl.-sag. 5 kap.
8) Eget nog voro skarorna någon gång törsedda med sågtänder.
“Nordbon under hednatiden** sid. 95. #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
