Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
05
grundades i Ryssland, på Island, å Grönland, å Irland och i
nedra Italien, å Sicilien, och bland Schweiz alper, hvarjemte
nybyggen påbörjades här i Amerika 1). Först efter kristen-
1) Till England kommo år 449 krigare från danska och saxiska Nord¬
sjökusten för att bistå britterna i deras krig mot pikter och skoter. De
sistnämde blefvo slagna, men derefter vände “hjelptrupperna^ sina svärd
mot britterna och nödgade dessa, efter en 200-årig kamp, att fly till
Wales och Bretagne. Segrarne, af hvilka många utan tvifvel voro nord¬
män, kallade sig anglosaxer. De delade det eröfrade landet i 7 riken,
hvilka slutligen förenades år 827 till ett rike, som kallades England. Hit
ankommo nordiska vikingar 753 (enligt andra uppgifter 787) och nord¬
männen, som i England kallades “danskar“, härjade sedan tidt och ofta
derstädes. De bosatte sig i norra delen af landet och drefvo Alfred den
store och hans anhängare från hela riket. Han besegrade dem slutligen,
men kunde icke utdrifva dem från de norra landskapen. Man sökte ge¬
nom mutor beveka dem att aftåga, då de ånyo började härjningar; man
anställde på dem ett allmänt blodbad, men intetdera hjelpte. Thronen
intogs af Danmarks konungar, hvilka innehade väldet till 1042. — Till
Frankrike ankommo vikingar redan före Karl den stores död (814). Un¬
der hans svage efterträdare härjades landet på det grymmaste af nord¬
männen, som nästan hvarje år företogo nya plundringståg. Gånge Rolf
från Norge eröfrade slutligen år 911 landet kring nedre Seine, som här¬
efter kallades Normandio, samt underlade sig Bretagne. Landet skyd¬
dades derefter i viss mån för Nordens vikingar, hvilka nu sökte andra
fält för sina härjningar, östra delen af Irland intogs och nordmanna¬
väldet derstädes bibehöll sig till 1172. Hebriderna, Orkneg-, Shetlands-
oeh Färöarne eröfrades. Kusterna af Skottland, Belgien och Holland
härjades. Island upptäcktes af en svensk, Gardar Svafarsson, år 861 och
befolkades af nordmän (874—934). Här bildades en för sin borgerliga
frihet och ordnade samhällsskick utmärkt republik, som blef den nordi¬
ska sångens och sagans trognaste vårdare. Icke långt efter Islands be-
byggande upptäcktes Grönland, hvarest stora isländska och skandinavi¬
ska nybyggen anlades, från hvilka färder till Norra Amerika sedan tidt
och ofta företogos. Spanien hemsöktes flera gånger under 9:de och 10:de
århundradena af nordmännen, hvarjemte norra Afrikas och Italiens ku¬
ster af dem härjades. Det ryska väldet grundades af svenskar år 862,
och de ryska nordmännens vikingaflottor hotade snart sjelfva Konstan-
tinopel, hvarest många af deras s( mförvandter, “väringarne“, voro kej¬
sarens lifvakt. En hop svenskar och frieser tågade (omkring 881) längs
efter Rhen och inträngde i alplandet, hvarest de nedsatte sig och bildade
ett nordmanna nybygge, Schioeiz (Schwyz). Till Italien och Sicilien kom¬
mo nordmän från Normandie år 1017 för att mot förläningar bistå de
grekiska och longobardiska furstarne i deras strider. Efter en tid bör¬
jade dessa nordmän att taga landet i besittning för egen räkning. Sedan
deras hertig Robert Guiscard eröfrat hela den södra delen af landet, blef
han af påfven år 1060 erkänd såsom hertig af Apulien, Calabrien och
Sicilien, hviksn ö blifvit tillika med Malta eröfrad af Ryberts broder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
