Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Trälarne bestodo dels af krigsfångar, dels af trälars ätt¬
lingar och dels af f. d. fria män, som for vanärande brott
blifvit dömda till träldom eller sjelfve frivilligt sålt sin frihet
(gjäfträlar). Trålen köptes och såldes som ett husdjur 1);
han egde inga rättigheter, endast skyldigheter; han kunde
icke lagligen ega en familj 2), ehuru han lefde tillsammans
med en qvinna; hans barn liksom allt hvad han förvärfvade
var hans herres egendom 3). Trälen “fick icke vapen bära
eller i sak vittna“. Han stod utom lagen, och om han begick
något brott fick hans husbonde bota derför 4). Att kalla en
friboren odalman för träl var den gröfsta förolämpning 5), att
dö för en träls hand var det skymfligaste dödssätt. Ja man
ansåg, att trälen äfven efter döden icke var den fribornes jem-
like. Han kom till Thor; den frie och tappre deremot till
Oden i Valhalls sal. Oaktadt trälens lott sålunda var ganska
hård, var den dock i Norden mildare än hos andra folkslag,
t. ex. hos romarne. Barnen blefvo ordentligt uppfostrade på
husbondens bekostnad 6); och i Sverige stadgades, att det
barn var fritt, hvars fader eller moder var fri 7); i Norge och
Danmark följde barnet modrens stånd. Många storbönder
beredde sina trälar tillfälle att förtjena sig medel, med hvilka
de kunde friköpa sig 8), och mången träl återfick sin frihet,
för visad trohet och duglighet. Med kristendomens införande
förbättrades trälarnes ställning och träldomen blefslutligen
fullkomligt afskaffad i hela Norden.
Lagstiftningen tillkom folket; lagskipningen tillhörde do¬
maren, utom då det var fråga om blodshämd eller envig.
Hvarje landskap egde sin lag, “utgången ur folkets sköte och
vårdad af folket såsom ett skötebarn“. Den var folkets säk-
1) östg.-l. Vins b. I.
2) E. G. G.eijer: "Trenne föreläsningar", sid. 7. Äfven romarne
skilde mellan trälarnes äktenskap (contubernium) och de fries (matri-
monium). v
3) Jemf. östg.-l. iErfd. b. XVII.
4) Westg.-l. I, Mandr. b. 4.
5) Westg.-l. I, Eetl. b. 5 23 1, 3.
6) Westg.-l. I, Thiuv. b. i7.
7) "Gangin barn a bsetrae halvo." — "Fylghin them frsels är."
8) Snorre Sturleson: "Olof den heliges saga" 22 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
