Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
nungens mänl) och på tinget förde han ordet framför tignar-
mannen, huru högättad denne än var 2). Endast en “bonde¬
son“ kunde väljas till lagman 3), och endast en bonde kunde
förklara en slaf fri eller, som det hette, “lysa en trål i mans-
helgd“4). Ytterst ömtåliga om sina egna politiska rättig¬
heter, trampade dessa storbönder sina underhafvandes i stoftet;
lifvade af en brinnande frihets- och sjelfständighetskänsla, höllo
de sina egna arbetare (trälarne) i slafveri. Äfven på de frie
• huskarlarne och “grässätismännen“, hvilka icke egde odaljord,
nedblickade de med öfverlägsenliet 5). Stolta öfver sin
börd och sin rikedom, ingingo de sällan eller aldrig äkten¬
skapsförbindelser med dem, som ej voro “jembördiga“ 6). Lik¬
som konungen, egde hvarje storbonde ett talrikt “följe“ af
“handgångne män“, hvilka med honom delade stidernas faror
och arbetets möda.
Såsom en medelklass mellan storbönderna och trälarne
stodo de frigifha eller “frälsgifna“, som på ett eller annat sätt
blifvit friade från träldomen. De “kunde för sig svara och
eden stånda“7) samt egde större personliga rättigheter än trä¬
larne, men stodo i ett visst beroende af sin förre husbonde 8)
och egde ingen medborgerlig rätt; ty endast den, som var “af
fri börd, var friboren“. De frälsgifnes efterkommande erhöllo
dock så småningom äfven medborgerliga rättigheter.
1) östg.-l. Eghna sal., II; Vestg.-l., I, Jord.-b. 5.
2) A. E. Holmberg: “Nordbon under hednatiden" sid. 464»
3) Densamme: sid. 455.
4) Strinnholm: “Svenska Folkets Historia", I, sid. 604.
5) Vestg.-l., I, Forn. b. 3, II, Utg. b. VIII.
6) Strinnholm: “Svenska Folkets Historia", II, sid. 528. A. E.
Holmberg yttrar vid tal om denna sak följande: “Det finnes verkligen i
Norden ingen större hatare af jemlikhetsprincipen än den oberoende
bonden, och alla försök att gifva de olika samhällsklasserna lika politiska
rättigheter skola alltid stranda på hans foån hedenhös ärfda begrepp om
sitt värde och sin rätt. Tillåter han nu icke arrendatorn, torparen och
drängen att öppna munnen i en bystämma, svårligen skall han låta dem
biifva likröstade med honom på allshärjartinget. Sådana begrepp utgöra
ännu hans odal.“
7) “Sidhan ma han sökia ok svara firi sik, ok i edhum standa“,
östg.-l. Mrfd. b. XX, 1.
8) H. A. Gul. Th. L,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
