Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
prestkast fanns icke i Norden. Hvarje odalbonde var prest
eller usalsdrott“ för sitt hus, liksom konungen i Upsala var
öfversteprest för hela landet. Det synes dock som om Frej,
Freja ocli Balder egt i sin tjenst prestinnor (gydjor), hvilka
uteslutande sysselsatte sig med religiösa göromåll).
Yåra förfäders gudstjenst bestod af offer och löften. Tre
stora, gemensamma offerhögtider liöllos årligen i Upsala. Vin¬
ternatten (den 14 Oktober) blotades (offrades) för hela året;
midvintersnatten (den 12 Januari) hölls blöt till Frejs ära för
fred och god årsväxt 2) och första sommardagen (den 14
April) blotades för seger under sommarens härnadståg. Nä¬
stan alla offren voro blodiga. Hästar, tjurar, svin, bockar (och
hundar) voro de djur, som allmännast offrades3), men äfven
menniskor, merändels fångar, trälar och missgerningsmän,
framburos såsom offer till de fortörnade gudarnes försoning4).
Vid allmänna landsplågor offrades sjelfva konungen. Man
har också exempel på att föräldrar offrat sina egna barn för
att afvända hotande faror 5). De offer, som helgades Oden,
1) S. k. “soljungfrur“, ett slags vestaler, förestodo utan tvifvel kel-
ternas Baals- (Balders-) gudstjenst i Norden så väl som i andra länder.
“Såsom en sådan hafva vi utan tvifvel att betrakta Frithiofs sagans hjel-
tinna, Ingeborg Belesdotter, insatt i det klosterlika templet i Balders
hage, der qvinnomöten ansågos såsom nära nog helgerån.“ (Holmberg).
2) Denna offerfest var våra förfäders jul (jol). Då framleddes den
åt Frej helgade försoningsgalten (sonargölltr), hvilkens panna vidrördes,
under det löften om blifvande stordåd aflades. — Derifrån härleder s*g
det svenska bruket, att om jul alltid ha en hel gris eller åtminstone ett
svinhufvud på bordet.
3) De matnyttiga djuren, till hvilka hästen på den tiden räknades,
göddes innan de offrades.
4) Oden erhöll till offer krigsfångar; Thor trälar. Än i våra dagar
kallas dömda förbrytare för “rättvisans offer“. Då de hedniske norr¬
männen ville tvinga konung Olof Tryggvason, som var kristen, att blota,
svarade han: “Om jag skall vända mig till blotande med eder, vill jag
göra det största blot som förekommer, d. v. s. blota med menniskor och
vill jag icke dertill välja trälar och ogerningsmän, utan skall jag utvälja
åt gudarne de anseddaste männen.“ Han lät derpå gripa 11 ansedda
män, men både dessa och deras vänner voro rädda för offerknifven och
afstodo derföre från sin yrkan och läto sig döpas» “Olof Tryggv. saga“
74 kap.
5) Så säges Ane den gamle hafva offrat 9 af sina söner. “Yngl.-sag.“
29 kap. Håkan Jarl offrade sin son Erling åt en numera okänd gudinna
(Thorgerd Hörgabrud) före slaget vid Hjärungavåg år 995,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
