Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - I. Nordmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
ten af träl). Skedarne voro af trä, horn eller ben 2). Inga
gafflar funnos, och inga andra bordknifvar än dem, hvilka
männen buro vid bältet, begagnades.
Utom “skåle“, “skämma‘c, *‘bur“ och “eldhus“ omtala
sagorna ett “j ordhus’c (jardhus), hvilket genom hemliga gån¬
gar stod i förbindelse med sjehVa boningshuset. “I detta un¬
derjordiska hus gömde man sina dyrbarheter och der dolde
man i nödfall äfven sig sjelf och sina vänner vid fiendtliga öf-
verfall“ 3). Man hade äfven ladugårdshus, såsom svinstia
(svinabceli) 4), gethus (geitahus)5) fähus och stall 6) jemte
lador (hlada) 7) och <£hjelmar“ (hjalmr), täckta skjul, i hvilka
hö och säd förvarades8). Man hade äfven badhus 9). Låg
gården nära hafvet, hade man vid stranden sjöbodar (naust),
i hvilka skeppen och skeppsredskapen förvarades, då de icke
begagnades. Husen omgåfvos af en inhägnad eller “gård“
(gardr)lO).
Då Leif Eriksson (år 1000) ankom till Amerika, lät han för sig och
sina män bygga “lador** (Leifsbudir) vid Mount Hope-viken nära
Pocaset- och Tauntonfioderna (Rhode Island). Ett stycke derifrån
(på Mount Hope) byggde Thorfinn Karlsefne (år 1007) boningar för sig
och sina 151 man. Att bland Leifs “bodar** fanns s. k. “skåle“ säges
uttryckligen på flera ställen i den gamla berättelsen. Att husen voro af
värde framgår bland annat deraf, att sedan Leif lomnat Amerika och
flyttat till Grönland, ville han icke skänka bort husen hvarken till Thor¬
finn Karlsefne eller till sin egen syster. Helge och Finnboge, två andra
nordmän, som besökte Amerika år 1012, “läto bygga sig en skåle och
ombonade honom väl“. IIus, uppförda på samma sätt som i den skan¬
dinaviska Norden, hafva sålunda funnits äfven här i Amerika. Det bör
1) Än i dag begagna många fattiga i Sverige och Norge fat af trä.
2) En romersk sked (lingula) af silfver har dock påträffats i en dansk
graf.
3) Strinnholm: “Sv. Folk. Hist.“, II, sid. 585.
4) Sturleson: “Olof Tryggvasons sag.“, 53 kap.; “Halfdan Svartes
sag.“, 7 kap.
5) Dcns, “Olof den hel. sag.“ 2 kap.
6) Dens.“Harald Gråfälls sag.“ 17 kap. Holmberg: “Nordbon un¬
der hednatiden**, sid. 226.
7) Dens. “Olof den hel. sag.“, 31, 35 kapp.
8) Dens. “Olof den hel. sag.“, 31 kap.
9) Holmberg: “Nordbon under hednatiden**, sid. 225. Jemf. “Ha¬
rald Ilårfageri sag.“, 23 kap.
10) H. O. Hildebrand: “Konungaboken**, I, sid. 299.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
