Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.181
han i fyra år predikat å Island, att resa till Yinland och för¬
kunna kristendomens sanningar för der varande nordmän. Tro
värdiga isländska skrifter förmäla, att han anträdde sin resa
år 1059 samt att han i Yinland led martyrdöden för hednin-
garnes hand, sedan han genom sin predikan lyckats omvända
många af dem till kristendomen 1).
Den första kristna predikan här i Amerika hölls således
på våra fäders tungomål. Då man känner, att nordmännen
voro i allmänhet ganska fördragsamma mot olika tänkande,
kan man med skäl antaga, att biskop Jon genom ovist nit för-
värfvade sig matyrkronan. Det är dock möjligt, att han sökte
utsträcka sin verksamhet äfven till skrälingar ocli indianer
och att dessa på honom hämnades de oförrätter de af nord¬
männen lidit.
9 Biskop Erik Gnupssons resa. I början af 12:te år¬
hundradet hade Grönlands befolkning betydligt ökats. Kyrkor
voro byggda vid inånga fjärdar så väl i österbygden som i
Yesterbygden. Simhällsinrättningen var densamma på Grön¬
land som på Island, och folket åtnjöt sålunda en stor borgerlig
frihet. Sjelfva landet prisades “såsom det fiskrikaste af alla
länder; dess gräsrika betesmarker gjorde det lätt att under¬
hålla en mängd hornboskap jemte hästar, getter och får;
Grönlands ost och smör voro utmärkta for sin ypperliga god¬
hets skull“2). Skepp kommo till Grönland icke blott ifrån Is¬
land utan äfven från Norge, medförande för nybyggarne nöd¬
vändiga varor, isynnerhet säd, och tagande i utbyte “hudar
och skinn, hvalrosständer, soltorkad fisk jemte annat af den
grönländska naturens och den grönländska boskapsskötselns
alster“3).
1) “Landnamabok“ och “Hungurvaka“, cit. af Strinnholm: II,
sid. 275. ’
2) Strinnholra: “Sv. Folk. Hist.“, II, sid. 258. “Man har på Grön¬
lands vestra sida spår, att de forna nybyggena sträckt sig upp ända till
68:de graden och deröfver“.
3) I en senare tid räknades Grönland till de skandinaviska konun-
garnes taffel-gods ; och endast “konungsliga skepp“ fingo afhemta “lan¬
dets herrliga produkter“ (D. Cranz; “’Historia om Grönland“, I, sidd,
322—342),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
