Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
år sedan höfding öfver en indianstam här i landet. I 28 år
hade Björn vistats hos “skogens och prairiens söner“, då han
påträffade sina egna landsmän och räddade dem undan fån¬
genskap och död. Bet är troligt, att indianerna under denna
tid blifvit genom honom bekanta med nordiska tänkesätt, med
fredens såväl som krigets idrotter, och att denna kunskap ut-
.öfvat ett, om ock ringa, inflytande på dem sjelfva och på deras
efterkommande.
8. Bishop Jons resa. Bet förtäljes, att några afThorfinn
Karkefnes män qvarstannade här i landet, då deras anförare
återvände till Grönland 1). Två nordmannahÖfdingar från
Island skola efter en tid hafva förenat sig med dem och an¬
lagt ett nybygge vid Tauntonfloden. Ännu i början af 18:de
seklet fanns hos de äldste indianerna i Nya Englands staterna en
tradition från en aflägsen forntid, att män från ett annat land
en gång kommo simmande i ett trähus uppfor Assoonet- eller
Tauntonfloden och kämpade mot indianerna samt tillfogade
dem stora nederlag 2). Såväl fornhäfdernas antydningar som
fornlemningar här i landet berättiga oss att antaga, att Vin-
landsfårder, hvilka historien förgätit att teckna på sina blad,
tidt och ofta företogos både från Grönland och Island, att
strider, hvilka ingen skald besjungit, utkämpades mot landets
innebyggare och att nordmannakolonier, af hvilka få spår
numera kunna skönjas, anlades vid Atlantiska hafvets ku¬
ster 3).
Be fleste nordmän, hvilka nedsatte sig såsom nybyggare i
Vinland, voro hedningar. Visserligen funnos ibland dem
äfven kristna; men dessa egde ringa kristendooskunskap; ty,
såsom en fornskrift uttrycker sig, “kristendomen var då ung i
GrÖnland“ och äfven på Island. En nitisk biskop med nam¬
net Jon, till börden saxare eller irländare, beslöt derföre, sedan
1) Wheaton: "History of tke Northmen", cit. af Baldwin: "Ancient
America", sid. 284.
2) Denna tradition meddelades 1787 af Michael Lort, v. ordf. i "Lon¬
don Antiquarian Society", efter ett gammalt bref från Nya Englands sta¬
terna (Baldwin: "Ancient America", sid. 284).
3) Jemf. Bafn: "Amerieas Opdagelse", sid. 31; Holmberg: "Nord¬
bon under hednatiden", sid, 189; Strinnholm: "Sv. Folk. Hist.", II,
sid. 275 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
