Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
drifva for vinden. När ovädret upphörde och det blef ljust,
sågo de många öar och all sköns fång, både skälar och hvalfi¬
skar samt en stor mängd björnar. De kommo ända in i hafs-
viken och funno der isberg, så långt de kunde se söder ut. De
funno också tecken till att skrälingar fordom uppehållit sig
derstädesl), men de kunde icke gå ilandförbjörnarnes skull.
Sedan seglade de tillbaka i tre dygn och träffade åter spår af
skrälingar på några öar söder om ett fjäll, kalladt Snöfjäll.
Derpå fortsatte de seglatsen söder ut längs med Kroksfjardar-
heidi på Jakobsmessedag (den 25 Juli). Det frös om nätterna,
men solen sken både natt och dag. Solen var dock icke högre
då den var i söder än att, då en man lade sig utsträckt mot
relingen i en båt, så träffades ansigtet af skuggan från det
bord, som var närmast solen, men midt på natten var den så
högt uppe, som hemma i bygden när den är högst inordvestu.
0. C\ Rafn har af uppgifterna om solens höjd beräknat,
att nordmännen voro den 25 Juli under 75 grader, 46 minuter
nordlig bredd eller norr om Lancaster-sund och Barrows-ka-
nal. Kroksfjardarheidi var enligt denna beräkning Norra
Devon, och nordmännen skola sålunda för 600 år sedan hafva
besökt de polartrakter i Amerika, hvilka först i våra dagar
blifvit noggrannare undersökta af engelska och amerikanska
sjöfarare 2).
11. Newfoundland ånyo upptäckt af nordmän. År 1285
företogs en ny upptäcktsresa af Adalbrand och Thorvald Hel-
gesson, hvilka voro prester på Island och der invecklade i stri¬
digheter med den norske konungen Erik Presthatares ståthål¬
lare Arne Thorlaksson. Samtida annaler förtälja om denna
resa endast, att do båda presterna upptäckte ett nytt land ve¬
ster om Island (fundu nyja land). Detta land, till hvilket
Lande-Rolf på den norske konungens befallning ämnade färdas
fä år derefter (1288—1290) har troligen varit det 300 år
förut upptäckta Lilla Helluland eller Newfoundland, hvars
första upptäckt vanligen tillskrifves venetianaren Cabot3).
1) “Fundu their thar nokkrar sknelingavistir fornligar.“
2) C. C. Rafn; “Americas Opdagelse“, sidd. 34, 35.
3) Cabot hade under sina underhandlingar med danska kronan rö¬
rande handeln på Island skaffat sig noggranna upplysningar om sist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
