Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
12. En resa till Markland i det 14:de århundradet Att
nordmännen ända in i 14:de århundradet egde kännedom om
och underhöllo förbindelsen med Norra Amerika visas af en
vigtig uppgift i Skatholts-annalerna (afslutade 1356). De be¬
rätta, att ett skepp med 17 mans besättning seglade år 1347
från Grönland till Markland för att hemta byggnadstimmer.
På hemresan blef skeppet af storm kastadt till Island, der
underrättelsen om resan 9 år derefter upptecknades.
Etthundratrettio år efter ofvannämda resa till Norra Ame¬
rika besöktes Island af en skicklig sjöfarare Kristoffer Colum-
bus, som blifvit af engelsmännen i Bristol utsänd för att när¬
mare undersöka de norra farvattneni). På Island, hvarest Vin-
lands-sagorna ännu lefde på folkets läppar, erhöll denne man
utan tvifvel tillförlitliga upplysningar om Vinland det goda,
som han sedan “upptäckte“.
Ryktet om nordmännens färder till Vinland hade dock
icke stannat inom Grönlands och Islands trånga gränser; det
hade vandrat som en dunkel saga genom många af Europas
länder. Bjarne Herjulfsson hade infor Erik Jarl i Norge be¬
rättat om sina upptäckter. Thorfinn Karlsefnes hustru, som i
tre år vistats i Vinland, hade sedan besökt Rom och säkerligen
icke underlåtit att förtälja sina underbara lefnadsöden för de
andlige i den “eviga staden“. Kaniken Adam af Bremen hade
lärt känna Vinland såsom en i oceanen liggande ö; och hans
arbete, i livilket han med få ord beskrifver densamma, var
icke obekant för de lärde inom klostennurarne i södra Euro¬
pa 2). Erkebiskopen i Lund hade 1121 invigt Vinlands för_
nämda land och troligen erhållit underrättelse om de isländska prester
nas upptäcktsresa. I Maj 1497 afseglade Cabot på sin upptäcktsfärd
och påträffade äfven det land, som nordmännen upptäckt 511 och 212 år
förut. Sjelfva namnet Newfoundland, Terra Nova, som ön då kallades,
har en påfallande likhet med uttrycket (fundu nyja land) i den isländ¬
ska fornskriften.
1) Att Columbus verkligen var på Island, är numera satt utom allt
tvifvel (se Finn Magnussen: ‘‘Nord. Tidsk. for Oldk.", II, sidd. 127,128,
165—169, Washington Irving: “C* Columbus, hans lefnad och resor",
4 kap.; Robertson: "History of America", I, sid. 84’.
2) I 146 kap. af "Do Situ Daniee" yttrar Adam af Bremen: "Prrnter-
ea una adhuo insula reperta in illo oceano (qui Norvegiam aut etiam
Finnmarkiam lambit), qum dicitur Vinland, eo quod ibi vites sponte
nascantur, nam et fruges non seminatas abundare, non tabulosa opinione,
sed certa Danorum comperimus relatione".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
