Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
nordmännen helgflundror och annan fisk vid sin ankomst hit
till landet, och de hafva möjligen å sin hällristning velat beva¬
ra minnet af sin sysselsättning. Man ser också i närheten
af sistnämda bilder en figur, som synes likna en drufklase,
troligen betecknande de vilda drufvor, som funnos i landet och
efter hvilka landet erhöll sitt namn. Under Thorfinns namn
till höger ser man ett djur och framfor detsamma bland några
otydbara bilder två menniskofigurer, af hvilka åtminstone den
ene är beväpnad. Förmodligen har mm här sökt afbilda
Thorfinns tj ur, som en gång dref fiendernas här på flykten,
samt de skrälingar, med hvilka nordmännen hade att kämpa.
En å teckningen anbragfc figur, liknande en s. k. stånka “torde
måhända symbolisera den bytesvara, mot hvilken skrälingarne,
enligt sagan, afyttrade sina gråverk, nemligen mjölk“.
Sådan är i korthet denna märkvärdiga “hällristning“, den
enda nordiska, å hvilken både bokstafsskrifib och bilder finnas
vid sidan af hvarandra. Det bör här anmärkas, att Thorfiun
Karlsefne var kristen och att han förmodligen af munkar lärt
sig den då brukliga latinska bokstafsskriften, åtminstone så
mycket, att han kunde skrifva nummertal och sitt namn. Då
han ville i skrift uttrycka något mer, måste han dock använda
den i skandinaviska Norden uråldriga bildskriften. Nummer¬
talet å Assonetstenen öfverensstämmer fullkomligt med forn-
skrifternas uppgifter rörande antalet af Thorfinns män, “som
togo landet i besittning“, och då man betraktar det historiska
sällskapets å Rhode Island teckning, kan man icke annat än
förvånas öfver, att en del historieskrifvare och fornfor skare
här i Amerika betrakta “ristningen“ såsom ett “indianskt ar-
bete“. Yore detta händelsen, skulle indianerna långt före
1G80 icke blott egt kännedom om den latinska bokstafsskrif-
ten och räkningssättet, utan de skulle äfven känt åtminstone
ett fornnordiskt namn och huggit detta i en klippa, som ligger
i närheten just af det ställe, hvarest isländska fornskrifter
förtälja att en nordman med samma namn under forntiden
byggde sina “bodar“l).
1) Åsigten att Columbus var den förste europé, som upptäckte
Amerika, förleder till och med så lärda amerikanare som Bancroft och
Foster att antaga, att Assonetstenens inskrift är “but the rude pieture-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
