Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
én “väderqvarn af sten“; men ingen upplysning lemnas om ht>em som
lagt grundvalen till densamma eller när den blifvit lagd; ingen under¬
rättelse meddelas om anledningen till att man byggt “väderqvarnen“ i
liknande stil med den, i hvilken en mängd kyrkor i Europa uppfördes
under 12:te århundradet 1).
C. C. Rafn påstår bestämdt, att byggnaden i Newport icke är upp¬
förd senare än under sistnämda århundrade; han visar den stora likhe¬
ten mellan den amerikanska byggnaden och den åttkantiga byggnaden
bland ruinerna efter det år 1141 uppbyggda Millifont kloster i Irland,
med ruinerna efter dopkapell i närheten af kyrkorna i Igalikko och Ka-
kortak på Grönland, med Vestervigs kyrka (uppförd 1197), med kryptan
i Viborgs domkyrka (uppbyggd 1128—1169) och med andra kyrkor i
Danmark och kommer tid den slutsats, att byggnaden i Newport troligen
varit ett kapell (baptisterium), hörande till en kyrka eller ett kloster, som
af nordmännen uppförts i Vinland och att ruinen efter densamma blifvit
af de första engelska nybyggarne förvandlad först till en väderqvarn och
sedan till en hölada2).
Men om nordmännen verkligen hade så stora nybyggen här i landet,
som en del forskare antaga, hvarföre påträffas icke här som på Grönland
flera ruiner efter kyrkor, kloster och boningshus? Denna fråga är lätt
att besvara. På Grönland fanns icke något byggnadstimmer, utan så¬
dant måste hemtas från Vinland. De flesta husen å Grönland uppfördes
derföre af sten. Här i landet var deremot rik tillgång på skog, och både
tempel och boningshus byggdes derföre af trä, såsom i Sverige och Norge.
Då nu hvar och en känner, att trä kan lättare förstöras än sten, isynner¬
het om det utsättes för eldens härjningar, och då man eger skäl att an¬
taga, att nordmännens boningar här i landet lades i aska af skrälingar
och indianer, kan ingen undra öfver, att ruiner icke påträffats här såsom
på Grönland, De få minnen efter nordmännen, som möjligen funnos i
behåll vid engelsmännens ankomst hit, betraktades såsom “indianska
foi’nlemningar“ och ådrogo sig såsom sådana ingen synnerlig uppmärk¬
samhet.
Skelett. Vid gräfningar i det gamla Vinland har man några gånger
påträffat skelett efter personer, som i lifstiden varit hvarken högbyggare,
indianer eller anglo-amerikanare. “Så har man t. ex. i närheten af
Boston anträffat murade forngrifter, i hvilka man jemte menniskoskelett
funnit nordiska jernsvärd“ 3). En amerikanare (E. Worth) påstår vis-
1) B and indianerna fanns fordom en sägen, att byggnaden i New¬
port blifvit uppförd, icke af de engelska nybyggarne, utan af — jättar.
2) C. C. Rafn: “Amerieas Opdagelse“, sid. 37—51.
G. Upmark säger, att den runda byggnadsformen hade i den äldsta
kristna tiden "“erhållit ett vidsträckt användande i öst-romerska riket.
I Vesterlandet användes han vanligen för särskilda i sammanhang med
religionen stående ändamål, såsom till dop-och grafkapell, men äfven
för vanlig gudstjenst. I Sverige förekomma icke så få dylika bygg¬
nader^ Sådana äro t. ex. följande kyrkor: Skörstorp (och Gerum)
i Vesterg., Wårdsberga i österg., Hagby och Woectorp i Kalmar län,
Mörkö i Södermanland, Solna, Muna’6 och Bromma i erkestiftet (Afhandl.
“Svenska kyrkor i forna tider“).
3) A. E. Holmberg: “Nordbon under hednatiden“, sid. 190*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
