Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra tidehvarfvet. Nordmännens färder till Norra Amerika och deras kolonier härstädes (986—1347) - II. Vinlandsfärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serligen “att alla skelett, som u- ’gifvits vara efter nordman, visat sig
vara efter landets urinvånare", n i “landets urinvånare"- begagnade
inga jernsvärd. Hvarken högbyggare eller indianer kände i forntiden
bruket af jern.
År 1831 den 26 April påträffade.? vid byn Fall River, Massachusetts,
I närheten af det ställe, hvmrest man antager att Leifs bodar lågo, ske¬
lettet af en man, som efter undersökning af dr. Hooper och andra lärda
män förklarades icke hafva varit en indian 1). Utanpå kläderna främst
på bröstet bar den döde en metallrustning oeh om lifvet ett bälte, lika¬
ledes af metall. Vid sidan af skelettet låg ett lialft dussin pilar. Presi¬
denten i Rhode Islands historiska sällskap dr\ T. II. Webb sände en del
af metallen till etatsrådet C. C. Ilafn i Köpenhamn för att kemiskt un¬
dersökas. Denna undersökning verkställdes år 1840 af vår verldsbe-
römde landsman prof. J. Berzelius i Stockholm, hvarvid utröntes att me¬
tallen bestod af 70,29 delar koppar, 28,03 delar zink, 0,91 delar tenn,
0,74 delar bly och 0,03 delar jern. Samtidigt lät Ilafn genom prof. Forch-
hammer analysera brons från en nordisk ättehög i Növling, Danmark;
och befanns denna metall innehålla samma beståndsdelar som metallen
från Amerika eller 67,13 delar koppar, 20,39 delar zink, 9,24 delar
tenn, 3,39 delar bly oeh 0,11 delar jern 2).
Utom dessa nu omnämda fornlemningar finnas här i landet flera an¬
dra omtvistade “hällristningar", “runinskrifter" och grafminnen, hvilka
möjligen härstamma från nordmännen. Hvad här anförts torde dock
vara nog för att visa att våra fader först af alla europeer upptäckte Ame¬
rika och anlade nybyggen härstädes samt att de djerfva Vinlandsfär-
derna blefvo en ledstjerna, efter hvilken Kristoffer Columbus styrde sitt
skepp öfver Atlantens böljor.
14. Hvad öde drabbade nordmännens nybyggen i Vinland? Vanligen
an*ages, att nordmännen blefvo nedgjorda af skräiingar och indianer.
Det är dock troligt, att en svårare fiende än skräiingar oeh indianer hem¬
sökte nordmännen både på Grönland och i Amerika. I medlet af 14:de
århundradet utbred le sig från Indiens yttersta gränser en pest, som gick
förhärjande fram öfver Europa. Den bortryckte § af Norges befolkning
och ödeläde (år 1350) många trakter i Sverige, hvarest den fick namnet
"digerdöden"3). Norge dref på den tiden liflig handel med Grön¬
land; och hvad är derföre antagligare, än att den förfärliga pestsmittan
fördes äfven dit, och derifrån till nordmännens nybyggen här i Amerika?
Sedan mordengeln gått fram öfver landet, kunde skräiingar och indianer
lätt underkufva de få qyarlefvande.
1) Den döde hade blifvit" satt i hög" å ett ställe, som icke låg i närhe¬
ten af någon indiansk begrafningsplats.
2) Memoires de la Société Royale des Antiquaires du Nord 1S40—
1844, sidd. 104—119.
3) I Uppland återstod knappt J af befolkningen, då digerdödens
härjningar upphörde. Endast bland prester dogo i Skara stift 470.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
