Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
steg för mig allt längre bort, och jag är frestad
att springa till världens ände.
Men de, som jag möter, snegla på mig, —
tiggarmunkens svarta dräkt är bonden motbjudande och
förhatlig. Och det är mig omöjligt att taga af
den, — mitt pass är prolongeradt, men abboten
har skrifvit på det och intygat, att jag var novis
i Savvatjejevska klostret och lämnat det för att
vallfärda till de heliga orterna.
Och så styrde jag då kosan till dessa platser
tillsammans med de kringirrande skaror, som om
helgdagarne fyllt också vårt kloster i hundratal.
Bröderna bemötte dem likgiltigt eller fientligt,
kallade dem snyltgäster och försökte lura ifrån
dem alla deras slantar, körde dem till att
förrätta grofsysslorna i klostret och sögo ut dem på
allt möjligt sätt, allt under det de föraktade dem.
Jag åter, som var upptagen af mitt arbete, hade
sällan träffat dessa tillfälliga gäster och sökte inte
heller några sammanträffanden, då jag ansåg mig
ha en alldeles särskild åskådning, som stod öfver
alla andras.
Men nu såg jag, hur på alla vägar och stigar gråa
gestalter långsamt, men säkert knogade framåt
med ränseln på ryggen, stafven i handen och
hufvudet djupt nedböjdt, hur de gingo där, milda,
tankfulla och tillitsfullt öppenhjärtiga. Här och
där stöta de samman i hopar, titta sig om, bedja
tyst och arbeta en smula, finns där en rättfärdig,
samtala de hviskande med honom om ett eller
annat, och skingras åter på vägarne, för att
melankoliskt vandra till en annan plats.
De gå och gå, gamla och unga, kvinnor och
barn, alla liksom kallade af en och samma röst,
och jag har en känsla af en viss dragningskraft i
denna vandring jorden rundt på alla dess stigar,
— den tar mig fången, upprör mig, tyckes lofva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
