- Project Runeberg -  En bok /
151

(1939) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den där otrevligheten som ligger i att bli forslad
i en vagn som ett annat kolly. En gång reste jag
sittande i ett sträck mellan Neapel och Lyon på ett
uselt tåg som kröp fram. Fullpackat och smutsigt,
oaktat det var första klass. Ingen vågade lämna
sin plats ett ögonblick för att räta ut benen, ty i
så fall hade platsen genast annekterats av någon
av de stackare, som måste stå. Resans behag
höjdes i ingen mån av min granne till höger som
grät hela tiden tills han steg av i Genua. Men
han hade också orsak att gråta. Väl tjugu gånger
fingo vi höra att han dagen förut hade begravt sin
son, en kadett, som i vredesmod skjutit på sin
överste och blivit arkebuserad. Oupphörligt tog
han fram sonens porträtt, kysste det och lät det
gå runt i kupén. Porträttet av ett barn.

Jag kom att tänka på Neapel. En
teaterföreställning i ett gräsligt hål vid Strada di Porto,
vilken gata nu lär vara moderniserad, men som för
tio år sen var ett zigenarläger. Man begärde 4
lire för salongens enda loge med dess loppor och
övriga invånare. Jag bjöd en lira och fick logen.
Man skulle spela en bloddrypande pjäs, som för
resten verkligen hette Il Sangue. På parkett
sutto mödrar med barn vid bröstet, och allt
Neapels slödder väsnades, tjöt och visslade och
skrålade. På en pelare stod ett anslag: È vietato
di fumare,
men lutad mot den pelaren blossade
en poliskonstapel på en lång, korpsvart, stinkande
pinne. Jag tände en cigarrett. På galleriet mitt
emot mig hängde Neapels ligaynglingar på
varandra och började skräna efter mina cigarretter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:27:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enbok/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free