- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
121

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fogdar här i landet, och fortgår det länge, skall hvarken hund
eller hane höras i dessa bygder, och då må konungen se till,
hvar han skall taga skatten ifrån.»

»Så långt är det väl dock ännu icke kommet!»

»Tillräckligt långt, synes mig, då folket är drifvet hart
nära förtviflan. Själfva hinden vänder sig i detta ögonblick
till motvärn.»

»I talen så varmt om det där, Engelbrekt
Engelbrektsson, som om det vore eder egen sak; men så vidt jag vet,
har ni suttit orubbad med undantag af de gårdar, som gingo
ifrån eder enligt Nyköpings herremötes beslut, och slikt har
drabbat litet hvar af herrarne i Sveriges land.»

»Det var konungens och kronans rätt, och däröfver klagar
ingen svensk man. Mitt arf efter min fader förminskades
därigenom något litet, men det är sådant, som kan genom
omtanke och idoghet hjälpas. Se, det kan icke den förlust,
som drabbar landet genom det laglösa regementet. Jag har
suttit i ro ... ja, det är sant, om någon kan eller om någon
har rättighet att sitta i ro, när lag brytes och frid våldföres.
Handen, och märk väl: det är konungens hand! — handen
är redan lyft äfven mot bergfrälset, mången bergsknape har
redan fått gå från gård och grund utan laga skäl och med
en orättvis dom. Ingen sitter säker; hvilken dag som helst
kan äfven jag anklagas för ett brott, som jag aldrig tänkt
begå, och dömas därefter.»

Grefvens blick mulnade vid dessa ord.

»Jag kan ej neka till», sade han, »att här uppe i dessa
bygder icke allt är, som det borde vara, men hvad det öfriga
frälset beträffar, vet jag mig icke hafva hört något
missnöje öfver kränkning af bestående lag och gammal god
sedvänja.»

»Då är antingen jag illa upplyst om saken eller också I
själf, ädle herre», svarade Engelbrekt med ett leende, »eller
också äro de gode männen af frälset vida medgörligare nu,
än hvad de fordom varit. Eller kunnen I väl på fullt
allvar tro, ädle herre, att den gode herren Greger Magnusson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free