Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Engelbrekt för dagen ville tillryggalägga. Det var half
skymning, när han red förbi Skatslätten och nalkades Broddbo.
Här korsades då liksom nu den väg, på hvilken
Engelbrekt red fram och som fortsätter utefter den nämnda åsen
ända ned till Västerås, af en annan, som ifrån Dalarne öfver
Brunbäcks färja går i sydostlig riktning ned till Sala. Här
var tät skog på ömse sidor, så att från det håll, som
Engelbrekt kom, landskapet bildade ett perspektiv, i hvars bakgrund
den sistnämnda vägen strök fram vid Broddbyn.
Engelbrekt väcktes ur sina tankar, just som han nalkades
detta vägamot, af dånande hofslag. Ljudet tillkännagaf, att
hästen var försatt i det häftigaste språng. Också såg
Engelbrekt snart en ryttare i ilande fart spränga fram på vägen,
som ledde till Sala. Och omedelbart därefter syntes åter en
ryttare, om möjligt i ännu starkare fart, ila fram i samma
riktning. Synen visade sig och försvann, så godt som i samma
ögonblick. Dock tyckte sig Engelbrekt urskilja så mycket,
att den förste ryttaren var en liten spenslig man, den
förföljande däremot storväxt, nästan jättelik. Hvad som dock
mest förundrade honom var, att den häst, som jätten red, på
ett hår liknade Herman Bermans häst.
Både ryttaren och hästen antogo dock i skymningen så
skugglika former, att man lätt kunnat taga alltsammans för
en lek af inbillningen, om icke ljudet af de bortilande
hästfötterna tillkännagifva, att det var en ren verklighet.
Engelbrekt ryckte ett ögonblick in sin häst. Synen af de båda
ryttarna kom så oväntad, och allt var så oförklarligt, att han
ej rätt visste hvad han här borde företaga. Där kunde komma
flera ryttare, det kunde vara fogdens utskickade, han kunde
med ens se sin färd afbruten; i stället för en förföljd och en
förföljare, såsom han först tänkte sig saken, kunde båda vara
förföljare och han själf den förföljde. Men hastigheten ...?
Om det verkligen var utsända från fogden, i hvilken händelse
otvifvelaktigt flera ryttare snart borde visa sig — så hade
de skenbarligen af någon god vän blifvit ledda ur spåret.
Men ingen tredje ryttare syntes till, icke ens ett ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
