- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
303

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenner än vanligt tjänstgjorde som vakt den dagen, men det
hade ju sin naturliga förklaringsgrund dels i den förestående
resan, dels i fogdens ankomst, som man ville hedra.

Fogden försvann i sitt rum, sedan han hälsat på grefven.
Där var före honom i rummet en lång, välväxt sven, som
bar en silfverkedja om halsen och för öfrigt i hela sitt
beteende ådagalade, att han var van vid mycken frihet inför sin
herre. Han såg med ett till hälften föraktligt leende på den
inträdande fogden, hvars bleka sammanbitna läppar och mörka
blick tydligt visade, huru det sjöd inom honom.

»Nu lärer det bli allvar af!» sade svennen leende.

»Skall du då hafva bättre lycka med dig denna gången?»
sporde fogden utan att bevärdiga svennen med en blick.

»Han ligger ju sjuk, tack vare den stymparen till tysk,
som gjorde sin sak så väl», genmälte svennen, »den gången
gjorden I ett sämre val, fogde.»

Fogden nickade och svennen fortsatte:

»Nog är hon fager, den ädla jungfrun, och nog har hon
godt om friare, men kommer icke den fyrbente besten henne
till hjälp, och är det ej trolleri med i spelet, så månde denna
gången vårt uppsåt krönas med framgång, så vidt jag ännu
bär namnet Magnus.»

»Det var dock icke den enda gången, du misslyckades på
giljarefärd för annor mans räkning», sade fogden och såg upp
på svennen.

»Den enda gången!» mumlade svennen.

»Än bispen då?»

»Biskopen ... ja, ja, det är en sak. Men I ären icke
biskop, fogde.»

»Nå väl, vi må ej skämta, det måste lyckas, Magnus ...
det måste lyckas.»

»I hafven då allting klappadt och klart ... rulla upp
väfven, fogde, så jag må höra, huru I hafven lagt edra garn!»

»Någon ändring i det redan öfverenskomna är icke af
nöden. Den enstaka byggnaden på vägen till Engelbrekts
gård ligger förträffligt till. Där skall du hafva det bästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free