Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som besvarade mitt rop, och när jag lät blåsa i hornet, såg
jag väl ett par hufvud titta fram öfver muren, men de flögo
bort som rasande människor.»
Mannens ord väckte både bestörtning och vrede.
Engelbrekt beslöt att själf rida ned emot vindbryggan och lät hela
ryttarskaran draga sig fram om skogsdungen, så att den godt
kunde synas från borgen. Dock skulle alla hålla stilla där,
tills vidare befallning gåfves.
Åtföljd af några få jämte en hornblåsare red Engelbrekt
det korta vägstycket ned till älfven och vindbryggan, som
mycket riktigt befanns uppdragen. Han lät genast blåsa i
hornet, och detsamma upprepades, som vid den förre
bergsmannens därvaro.
Man kunde tydligt inifrån borggården höra sorlet af en
mängd röster och rop som af stridande, och männen, som
sutto till häst omkring Engelbrekt, sågo frågande på denne.
Han betänkte sig icke länge.
»Riden tillbaka», sade han, »och skaffen mig hit några
trädstammar ur skogen, vi måste hafva vindbryggan fälld!»
En ryttare försvann som en hvirfvelvind uppåt vägen,
och man hörde snart yxhugg i skogen. Engelbrekt lät under
tiden åter blåsa i hornet, men förgäfves. Endast stridsropen
därinom tycktes tilltaga i styrka.
Härunder förgick tiden, och det började lida mot aftonen.
Himlen var alldeles klar men en stark vind började blåsa
från norr.
När trädstammarna blifvit nedförda, lät Engelbrekt
uppresa dem mot vindbryggan, och några män försedda med
yxor, klättrade uppför dem samt började hugga upp de stora
järnringar, vid hvilka vindbryggans kedjor voro fästade. När
till slut allt var i det närmaste färdigt, hoppade männen ned
på andra sidan. Endast tvenne fattade om kedjorna, för att
gifva de sista huggen.
Yxorna föllo, och med ett väldigt brak sjönk vindbryggan,
bildande nu en fri väg för Engelbrekt och de öfriga. De
tvenne männen, som hållit sig fast vid kedjorna, hoppade ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
