Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skyndar, sätt dig därför genast ned, och låt dig icke störas
af mina gäster, om vi någon stund skulle samtala här inne.»
»Tillåten I mig dessförinnan fråga», började Bernard med
en ödmjuk ton, »om I hafven haft någon tanke på mina
angelägenbeter i Danzig?»
»Jo, det har jag.»
»Och hvad råden I mig till?»
»Du skall sälja din andel i huset, Bernard! — Sedan du
slutat skrifvelsen till konungen, skall du skrifva ett bref till
borgmästare och råd i Danzig och sända fullmakt till Everd
Schilling att försälja din andel i egendomen, och därtill skall
du försäkra rådet om ej blott din, utan äfven min
tjänstvillighet mot staden och ordensherrarne!»
Bernard bugade sig och satte sig till skrifbordet. En
stunds tystnad inträdde, hvarunder endast pennan hördes
raspa mot papperet, men därpå öppnades dörren af en
kertilsven, som anmälde riddarne Krister Nilsson och Bengt
Jönsson samt dennes son, Jöns Bengtsson.
»Färska hälsningar från min son, Krister, och eder dotter,
fru Märta!» sade riddar Bengt, i det han hjärtligt hälsade
slottsherren på Stockholms slott.
Sedan de ömsesidiga hälsningarna försiggått, började herr
Krister Nilsson:
»Stode allt så väl till i riket som inom vår släkt, så
kunde vi motse morgondagen med rolighet. Men här tima
ju saker midt för våra ögon, som ingen kunnat drömma om.
Här reser sig allmogen och griper till vapen under en man,
som ingen hört talas om, och borgar nedbrytas ocb slott tagas,
och städer och menigheter falla honom till fota, som om han
vore en krönt och krismad konung. Hvem är han, denne
Engelbrekt, som rider sålunda genom Sveriges land?»
Den gamle riddaren blef riktigt het, medan han talade,
och slog kraftigt med handen mot svärdfästet.
»Och ridderskapet och frälset föregår med sitt föredöme!»
vidtog riddar Bengt. »Vid oxpannan i mitt sköldemärke, jag
stod färdig att bjuda den myndige bergsmannen svärd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
