- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
223

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Blifve det, som du sagt, Herman ...», sade han
slutligen. »Drag hädan, fogde, men läggen märke till mina
ord ... första stund, I sätten foten på svensk jord efter denna
dag, och I fallen i mina händer, så skolen I aldrig mera
skåda dagens ljus.»

Fogden ville ytterligare orda i sitt ärende, men
Engelbrekt vinkade med handen, och Herman Berman och en skara
beridne män redo öfver bron, tagande fogden mellan sig.

Något därefter var slottet taget i besittning af
Engelbrekt, och Johan Wale med ett par svenner stego i en båt
vid slottsbryggan och sågos snart försvinna bland holmarna
i öster.

*



Senare på kvällen kom Engelbrekt ridande till
Söderköping. Han hade endast Herman Berman och några
bergsmän med sig. En mängd folk var redan samladt i staden,
och äfven många herremän sågos framrida på dess gator.
Dagen därpå skulle nämligen det utlysta mötet med
östgötaallmogen äga rum.

Engelbrekt tog in i ett anspråkslöst härberge, där han
ämnade taga några timmars hvila efter de mödosamma
dagarna sedan Vadstena möte. Han hade, sedan Ringstaholm
blifvit lämnadt i hans händer, gjort ett rundtåg utefter kusten
och tagit alla de små borgar och fästen, som där voro
uppförda, bland hvilka Rönö var den förnämsta. De flesta hade
blifvit nedrifna. Blott sådana fästen lämnades oförstörda,
hvilka kunde lända till landets försvar. Därför fick ock
Stegeborg stå kvar med sitt höga torn och sina väldiga murar,
utgörande en jättevakt för östgöta-skären.

Men den oerhörda framgång, som alltid hittills följt
frihetshjälten, alstrade i många sinnen afund, och den makt
som han utöfvade, icke genom någon tillryckt myndighet,
utan genom själfva sin ställning, därigenom att han var ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free