301 (Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Så månde du den gången lofva mera ut, än som du
kan hålla, Erik!»

»Menar du det, Herman! Jag tänkte dock, att när stolts
jungfrun och riddaren hafva saken på det klara, så skulle
icke mycket fattas. Om det nu vore så, att du hölle stolts
Agnes, grefvedottern, kär, liksom jag vet, att hon håller dig,
så kan jag icke fatta, hvarför du icke skulle taga henne till
din hustru, Engelbrekt och oss alla till storan glädje.»

»Slik sak reder sig icke så lätt, som du tror», genmälde
Herman halft leende. Erik svarade därpå, i det han sjöng
en vers ur en annan folkvisa, som handlade om samma ämne,
nämligen huru herr Sune Folkesson tog konung Sverkers
dotter ur Vreta kloster.

Det var herr Sune Folkesson,
sade till sin broder herr Knut:
vi vilja rida till Vreta kloster
och taga jungfru Elin därut.
Där ligga de hjältar slagne!

»Stolts Elin», tillade han, »var dock en konungadotter,
och allt gick lyckligt och väl ... stolts Agnes är blott en
grefvedotter, hon, — och det lyster mig att se, om icke den
stränge grefven skulle gifva med sig, när saken icke hade
någon återvändo. Alltsammans hänger därför på att veta,
hvar hon nu finnes, stolts jungfrun. Sedan skulle jag hellre
låta mitt lif, än låta två människor sörja sig till döds. Ja,
det säger jag, och du har nu en gång gifvit mig den vanan
att tjäna dig, Herman, och därför säger jag: tusen gånger
hellre dö, än låta slikt hafva sin gång.»

»Allt detta kunde kanske hjälpas, och lyckan ändå blifva
mig blidare, än min fader, men rede ock stolts jungfrun här
vid min sida, jag säger dig, Erik, jag förde henne raka vägen
till sin fader! Grefve Hans har mitt löfte, och Herman Berman
blir det trogen, så länge hans hjärta slår och han själf råder
öfver sina handlingar. Ditt tal är därför onyttigt, Erik. Månde

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/engelbrekt/0641.html

		Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman / 301 (1893) Author: Carl Georg Starbäck Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|