Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversättarens förord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och slutligen har det börjat dagas äfven för Irland. Efter
fruktlösa agitationer, som endast förbittrat sinnena å ömse sidor, har
England under framsynta statsmäns ledning tagit det ena steget efter
det andra för att gå systerön till mötes, och bedraga ej alla tecken,
är ej den stund attägsen, då detta gamla kräftsår på den britiska
statskroppen skall till begge nationernas båtnad läkas och gro igen.
Dessa femtio år ha tillika i England bevittnat en materiel
uppblomstring, hvartill verlden ännu aldrig sett ett motstycke. Och mot
denna blomstring har svarat en annan på vetenskapens och
literaturens område, som gjort det engelska namnet ej mindre frejdadt.
Namnen Darwin, Spencer, Carlyle, Macaulay, Dickens, Thackeray lysa
ej med mindre glans i Englands samtidsliteratur än namnen Russell,
Peel, Disraeli, Cobden, Bright, Gladstone i dess politik. Denna
fredliga utveckling har dock ej varit oafbruten. Kriget har mer än en
gång kastat sin skugga öfver den, och en gång har England måst
kämpa på lif och död för sitt indiska välde, hvars utveckling efter
vunnen seger ej är ett af denna femtioårsperiods minst underbara drag.
Det är af detta till sitt arbete och sina resultat storartade
halfsekel, författaren till den bok, som nu för svenska läsare framlägges
i öfversättning, gifvit en sammanträngd skildring. Inom ett
jemförelsevis litet omfång har han här i raska och lifliga drag
utkastat en bild af sitt lands historia under drottning Victorias nu
snart femtioåriga regering. Hans bok, som utkom 1883, sträcker
sig dock endast till den dag i mars 1880, då lord Beaconsfields
regering föll och Gladstone för andra gången kallades till makten.
Då emellertid just dessa senaste sex år innehålla flere betydelsefulla
och intressanta tilldragelser i Englands inre och yttre historia — vi
erinra endast om den tredje parlamentsreformen, homerule-rörelsen,
krigen i Egypten och Sudan — har det synts önskligt, att en kort
redogörelse äfven för dem ej saknades, och öfvers. har derför, på
förläggarnes önskan, i ett slutkapitel till senare delen bifogat en
sådan öfversigt, utarbetad efter tillgängliga källor.
För deras räkning, som möjligen ej känna till författaren,
tilllägga vi slutligen, att han är en irländare, som, innan han skref sitt
historiska verk, redan vunnit ett berömdt namn inom Englands sköna
literatur. Han tillhör det nationella partiet på fäderneön och är en
af dess mest ansedda ledare, liksom han representerar det i
parlamentet. På hans skildring af de historiska tilldragelserna vare sig
på Irland eller i England har dock detta förhållande ej utöfvat något
inflytande, och få historieskrifvare torde ha bättre lyckats att med
bevarande af egen öfvertygelse förena ett från partianda fritt
bedömande af politiska motståndare än Justin McCarthy.
Stockholm i januari 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
