Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Svårigheter för den nya regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klasserna i alla de stora städerna i en stämning af djupt
missnöje, som nästan antagit karakteren af fiendtlighet.
Kartismen började efterträda reform-agitationen.
Kartismen kan sägas leda sin uppkomst omedelbart
från den formliga förklaring det liberala partiets ledare i
parlamentet afgåfvo, att de ej ämnade drifva reformarbetet
längre. Redan vid öppnandet af drottning Victorias första
parlament bragtes frågan å bane. En radikal ledamot af
underhuset föreslog som amendement till adressen en
resolution, som uttalade sig för sluten omröstning vid valen och
en kortare tid för parlamentens varaktighet. Endast tjugu
ledamöter röstade för den, och lord John Russeli
förklarade, att det skulle vara ett svikande af god tro mot dem,
som hjelpt honom att genomföra reformen, att drifva den
längre. Härpå svarades naturligt nog från många af de
utanför stående, att en vägran att gå längre från de liberala
ledarnes sida vore ett svikande af god tro mot dem och
deras vänner. Ett möte hölls nästan omedelbart derefter
mellan några af de liberala parlamentsledamöter, som
bekände sig till radikala åsigter, och några af arbetarnes
ledare. På detta möte uppsattes och antogs det program,
som sedermera blef så ryktbart under namnet »kartan».
Namnet gafs det af O’Connell.
När man nu lugnt genomläser denna urkund, förefaller
den ej synnerligt fruktansvärd. Den innehöll sex punkter.
Den första fordrade rösträtt för alla fullmyndiga, den andra
årliga parlament, den tredje sluten omröstning, den fjerde
afskaffandet af förmögenhetscensus, den femte betalande
af arvoden till underhusledamöterna, den sjette landets
indelning i lika stora valkretsar. Tre af dessa punkter ha
redan blifvit lag och ingått i vårt konstitutionella system.
Den nu gällande valrätten kan i sjelfva verket anses som
en »manhood-suffrage». Vi ha nu i många år röstat med
skrifna sedlar, som nedsläppas i en rösturna. Förmögenhetscensus
för parlamentsledamöter kan knappast sägas ha
blifvit »afskaffad». Detta ord är allt för storståtligt att
beteckna det öde som träffade den. Vi kunna snarare säga,
att den sjelfdog i följd af sin egen orimlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
