Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Svårigheter för den nya regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
radikala förändringar utan att synnerligt fråga efter vare sig
tidsomständigheter eller motståndares lynne. Mycket liten
var äfven hans vördnad för sedvänjans majestät. Hvad
helst han ville, ville han kraftigt. Han hade intet begrepp
om tystlåtenhet och frågade ej heller synnerligt efter
embetets värdighet. Han var en af de män, som, äfven då de
ha fullkomligt rätt, ha den olyckliga förmågan att låta det
se ut som de hade fullkomligt orätt. Ingen af hans
motståndare förnekade dock hans stora duglighet. Han lät
aldrig af konventionella föreställningar afskräcka sig från
att se en stor politisk fråga djerft i ögat och tränga in i
dess innersta väsen. Han fruktade aldrig att föreslå hvad
som i senare tider än hans kallats en radikalkur. Det var
en allmän åsigt, måhända äfven bland dem som minst kunde
med honom, att han var ett slags »oanvänd Cæsar», en man
som endast behöfde ett tillräckligt stort fält för att
utveckla stora herskaregenskaper. Förvecklingarna i Canada
föreföllo som enkom skapade för att ge honom ett tillfälle
att visa sig vara allt hvad hans vänner förklarade honom
vara eller för alltid rättfärdiga hans fienders misstro. Han
begaf sig ut till Canada under den allmänna öfvertygelsen,
att hans beskickning skulle antingen skapa eller förstöra
en bana, om ej ett land. Lord Durham fann ett nytt
alternativ. Han skapade ett land och förstörde en bana.
Hans beskickning räddade Canada, men störtade honom,
sjelf.
Lord Durham anlände till Quebec i slutet af maj 1838.
Han utfärdade genast en proklamation i sannskyldig
diktatorsstil. Den motsvarade emellertid fullkomligt
ställningen, som just kräfde en beslutsam och upplyst diktatur.
Han förklarade sig der skola obevekligt straffa alla som
kränkte lagarna, men begärde tillika öppet och oförstäldt
koloniernas medverkan till grundande af ett nytt
styrelsesystem, som verkligen motsvarade deras behof och
civilisationens vexlande fordringar. Olyckligtvis hade han knapt
börjat sitt diktatorsverk, förr än han fann sig ej längre
vara diktator. Under Canadabillens gång genom
parlamentet hade den myndighet han trodde sig ha erhållit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
