Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Hungersnöd och politiska förvecklingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som med en farsot: hon utfinner de svaga punkterna i
systemen. De europeiska länder som stodo sig bäst i detta
prof voro England och Belgien. I det senare landet
vädjade konungen öppet till sina undersåtar och sade dem,
att om de önskade bli af med honom, han vore
fullkomligt villig att gå sin väg. Ett sådant språk var någonting
alldeles nytt från en konungs mun, och belgierna förstodo
att uppskatta det. De förklarade sig för konungen, och
revolutionens storm gick oskadligt förbi. I England och
Irland visade sig genast följden af händelserna i
Frankrike. Kartistagitationen, hvilken mycket uppmuntrats
genom Feargus O’Connors val för Nottingham vid 1847 års
allmänna val, kom nu fram i förgrunden.
Det beslöts att insända en monster-petition till underhuset
med begäran om kartan och ge parlamentet ett sista
tillfälle att i godo uppfylla kartisternas fordringar.
Petitionen skulle öfverlemnas af en deputation, hvilken af en
ofantlig procession skulle ledsagas ända till underhusets
dörrar. Processionen skulle uppställa sig på Kennington
Common, den då ännu oinhägnade plats som nu är
Kennington Park, söder om London. Der skulle kartisternas
chef, Feargus O’Connor, som ännu hade deras oinskränkta
förtroende, hålla ett tal till dem, hvarefter de i militärisk
ordning skulle afmarschera till Westminster för att
öfverlemna sin petition. Meningen var otvifvelaktigt att genom
utveckling af en ofantlig fysisk öfvermakt injaga skräck
hos parlament och regering och visa dem omöjligheten att
afslå en begäran understödd af sådana massor. Den
tillämnade processionen förklarades olaglig, och alla fredliga
och laglydiga undersåtar varnades för att deltaga deri.
Men detta var just hvad de häftigare bland kartisterna
önskade och väntade.
På ett möte inom kartistkonventet, hållet dagen före
demonstrationen, uttalade sig ett stort antal för att man
skulle infinna sig beväpnad på Kennington Common.
Feargus O’Connor hade dock nog mycket förstånd att med hela
sitt inflytande bekämpa en så vansinnig plan och att yrka
på, att demonstrationen skulle visa sig vara hvad hon från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
