- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
144

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Palmerston.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppstiga till makten utan att lifvas af samma hat. En invasion
i England var ej en mycket sannolik händelse, men den var
alls icke en omöjlig händelse. Ju lugnare man nu blickar
tillbaka på ställningen vid denna tid, dess mer nödgas man
erkänna, att en sådan plan åtminstone var tillämnad. Den
allmänna oron i landet var ej en tom panik.

Det var fem särskilda planer, som allmänna meningen
i Europa tillade Ludvig Napoleon när han besteg
kejsartronen. Den första var ett krig med Ryssland, en annan
ett krig med Österrike, en tredje ett krig med Preussen,
en fjerde annekteringen af Belgien. Den femte var
slutligen invasionen i England. Tre af dessa planer blefvo
verkligt utförda. Den fjerde var, som vi nu veta, ämnad
att utföras. Det var sannolikt vårt förbund med Frankrike
för verkställandet af den första som förmådde franske
kejsaren att uppgifva alla tankar på den femte. Han vann
vida mer på ett förbund med oss, än han kunde erhålla
genom något krig emot oss, och han hade föga eller intet
att äfventyra derpå. Men vi behöfva ej derför anse
sinnesstämningen i England 1852 som en tom och ogrundad
panik. Samma stämning gaf sig ett nytt utbrott 1859, när
franske kejsaren plötsligt tillkännagaf sitt beslut att börja
krig mot Österrike. Och det var egentligen först under
denna senare period som skarpskytterörelsen blef en stor
nationel angelägenhet. Men 1852 tog den sin början, och
det var äfven detta år som regeringen beslöt framlägga en
bill om milisens ombildning.

Vår milis var vid denna tid i intet hänseende en kår,
hvaröfver landet hade någon anledning att vara stolt. Den
hade råkat i förfall, ja nästan i upplösningstillstånd. Ingen
uppgift hade kunnat vara lämpligare för någon regering än
att söka återställa den till dess förra duglighet och
anseende. Vi hade för ögonblicket att dragas med ett af våra
små krig, ett kafferkrig, som i en retsam grad drog ut på
tiden och ej heller helt och hållet saknade allvarsamma
militära svårigheter. Det började i december 1850 och var
ej fullkomligt slut förr än i början af 1853. Vår
ställning tillät oss ej att ha våra försvarsanstalter i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free