Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Palmerston.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af lord Palmerston, och hon gaf en konstitution åt Nya
Zeeland. I början af juli prorogerades parlamentet, och
upplösningen egde rum. Valen utmärktes af mycket
allvarsamma oroligheter i många delar af landet. På Irland
särskildt gingo partilidelserna i höga vågor. Godsegarne
och polisen voro på den ena sidan, presterna och massan
af befolkningen på den andra, och på flere ställen gick det
ända till blodsutgjutelse. På Irland rörde sig dock ej
tvistefrågan om frihandel eller skydd. Den fråga, som
oroade de irländska valkretsarna, var i första rummet den
om arrendatorernas rätt; mycken bitterhet fans dessutom
qvar från striderna om kyrkotitelsbillen.
Efter valen hördes ingenting mer om skyddssystemet
eller om möjligheten att få dess grundsatser upptagna till
ny behandling. Disraeli kastade det ej blott öfver bord,
utan förklarade äfven helt käckt, att ingen kunnat
rimligen misstänka regeringen för att vilja föreslå en återgång
till de 1846 upphäfda lagarna. Den tid var förbi, tillade
han, då en så utdömd politik kunde det minsta intressera
folket här i landet. Valen gjorde föga eller intet för
regeringen. Hon vann väl några få röster, men hon var
fortfarande en minoritetsministèr, en minister på nåder. Det
var tydligt för alla, att hennes tillvaro som minister endast
var en fråga om dagar. Ryktet var redan i verksamhet för
att skaffa henne efterträdare, och det var tydligt, att en ny
regering endast kunde bildas genom något slags koalition
mellan whigarne och peeliterna.
Bland de nya valens märkligare tilldragelser var
Macaulays återinträde i underhuset. Edinburgh valde honom
på ett sätt, som var synnerligt smickrande för honom och
hedrande för det sjelft. Han hade i några år varit
frånvarande från parlamentet. Meningsskilnader hade uppstått
mellan honom och hans kommittenter, och följden deraf
var, att vid 1847 års val Macaulay i Edinburgh endast fick
tredje rummet på vallistan. Nederlaget gick honom djupt
till sinnes. Han skulle lätt kunnat finna en annan valkrets,
men hans sårade stolthet påskyndade verkställandet af en
plan, hvarmed han sedan någon tid umgåtts, att draga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
