Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ELFTE KAPITLET. Krimkriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
segelleden vesterut genom sundet vid Dardanellerna till
Arkipelagen och Medelhafvet. Det sistnämnda sundet är, liksom
Bosporen, trångt och mycket djupt, och nära sex sv. mil långt.
En hastig blick på kartan visar, hur djupt tillvaron
af dessa sund i begge ändarna af Marmarasjön inverkar
både på Turkiet och Ryssland. Stäng dem båda för
krigsfartyg, och sultanens hufvudstad är fullkomligt oangriplig
från hafvet, och ryska flottan i Svarta hafvet på samma
gång fullkomligt utestängd från Medelhafvet och den
vestra verlden, hvarvid man dock tillika bör komma i håg,
att de ryska hamnarna och kusterna vid Svarta hafvet
genom denna samma stängning voro tryggade för anfall af
det vestra Europas stora flottor. Dardanellerna och
Bosporen med sina trånga, af turkiskt område inneslutna
farvatten ansågos ej för öppen sjö. Sultanerna hade alltid
tillagt sig rättigheten att utestänga främmande krigsfartyg
från båda sunden. Deras stängande hade varit föremål för
en hel rad af fördrag.
Såsom sakerna då stodo, var sultanen ej blott
berättigad, utan äfven förbunden att i fredstid hålla sunden
stängda, och ingen flotta kunde ens i krigstid utan hans
samtycke der inlöpa. Genom dessa fördrag blef Rysslands
Svarta-hafs-flotta i ordets egentliga bemärkelse en
Svarta-hafs-flotta, helt och hållet afskuren från Medelhafvet och
vestra Europa. Ryssland hade naturligtvis svårt att finna
sig i denna inspärrning, men på samma gång var det ej
heller synnerligt angeläget att se stängslet borttaget till
förmån för en anordning, som lemnade sunden och
följaktligen äfven Svarta hafvet öppna för Frankrikes och
Englands flottor. Det var derför naturligt, att Rysslands
ansträngningar skulle gå ut på att sjelft en dag komma i
besittning af Konstantinopel och sunden. Men som detta
var ett mål, hvars uppnående syntes mycket aflägset och
åtföljdt af ofantliga faror, gick dess bemödande tills vidare
ut på att vinna så stort inflytande som möjligt öfver den
turkiska regeringen och göra henne i verkligheten, om
också ej till namnet, till sin vasall, i alla händelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
