Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Inbördeskriget i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit till makten, hade råkat i delo med nere utländska
stater, bland dem England, rörande utländska fordringsegares
anspråk och oförrätter begångna mot främmande
undersåtar. Lord Russeli, hvilken hittills visat Mexiko
stort undseende, samtyckte nu att i förening med
Frankrike och Spanien fordra skadestånd af Juarez. Men han
förklarade tillika tydligt, att England ej ville ha någonting
att göra med en plan att störta Mexikos regering eller att
påtvinga mexikanska folket något europeiskt styrelsesystem.
Franske kejsaren hade dock redan beslutit upprätta ett
slags feodalmonarki i Mexiko. Han öfvertalade derför
ärkehertig Maximilian, en bror till kejsaren af Österrike, att
mottaga den tron han ämnade uppresa i Mexiko.
Ärkehertigen var en man med en ren och ädel karakter, men
tydligen i saknad af nödig kraft och fasthet, och han
samtyckte efter någon tvekan att mottaga anbudet. Slutligen
fingo de engelska och spanska sändebuden ögonen öppna
för franska regeringens planer, och England och Spanien
utgingo båda ur konventionen. Franske kejsaren lät sina
trupper rycka in i Mexiko samt besätta hufvudstaden och
en del af landet, hvarpå ett mexikanskt kejsardöme under
Maximilian proklamerades. Franska trupper stannade qvar
för att skydda det nya kejsardömet.
Emot allt detta protesterade Förenta staternas regering
tid efter annan. Hon förklarade sig ej ha den minsta
afsigt att hindra mexikanska folket från att upprätta ett
kejsardöme, om det ansåg lämpligt; men hon fäste
uppmärksamheten på de betänkliga olägenheter, som måste bli
följden, om en utländsk makt sådan som Frankrike
fortfarande hölle någon del af amerikanska kontinenten besatt
med sina trupper. Men kejsar Napoleon, som alltjemt
invaggade sig i den tron, att Förenta staterna vore stadda
i upplösning och att sydstaternas konfederation skulle bli
hans vän och bundsförvandt, mottog den amerikanska
regeringens protester med ohöljd likgiltighet. Då togo
plötsligt sakerna i Amerika en ny vändning. Konfederationen
föll sönder, Richmond togs, Lee kapitulerade, och Jefferson
Davis var fånge. Nu tog unionsregeringen upp mexikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
