Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Lord Palmerstons sista dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Preussen i förening. Den lille danske David hade utmanat
ej en Groliath, utan två på en gång.
Hade då danskarne och deras regering rent af mist
förståndet? Alldeles icke. De visste väl, att de ej ensamma
kunde hålla ut mot de båda tyska stormakterna; men de
räknade på Europas och. särskildt på Englands hjelp. Lord
Russell hade mycket ofta i otaliga depescher gifvit danska
regeringen förträffliga råd. Han hade förklarat, att om
Danmark ej följde dessa råd, skulle England ej kunna
komma till dess bistånd, om det anfölles af tyskarne.
Danmark tolkade detta helt naturligt som en försäkran, att om
det följde Englands råd, det kunde räkna på dess beskydd,
och det fäste det britiska kabinettets uppmärksamhet på,
att det just af denna orsak noga följt de af England gifna
råden. När kriget närmade sig, hade lord Palmerston
yttrat i underhuset, att om något försök gjordes att
våldföra Danmarks rättigheter och inkräkta på dess
sjelfständighet, skulle de som gjorde försöket erfara, att de ej hade
med Danmark allena att göra. Dessa ord förklarades
sedermera endast haft en profetisk betydelse och blott
uttalat lord Palmerstons enskilda åsigt, att för den
händelse Danmark anfölles, Frankrike eller Ryssland eller
någon annan stat sannolikt skulle vara nog ädelmodig
att komma till danskarnes hjelp. Men när orden uttalades,
föll det ingen in att så tolka dem. Alla trodde, att lord
Palmerston talat å engelska regeringens och engelska
folkets vägnar.
Danskarne litade med tillförsigt på Englands hjelp.
De vägrade antaga de vilkor Tyskland ville pålägga dem.
De rustade sig till krig. Allmänna meningen i England
var så godt som enhälligt på Danmarks sida. Man kan
med trygghet säga, att af sex personer fem voro för att
England genast skulle draga svärdet till dess förmån. Och
äfven af denna lilla minoritet mot kriget hyste de allra
flesta sympatier för danskarne. Många skäl bidrogo till
denna stämning. Österrike var ej populärt i England, och
Preussen var rent af hatadt. Prinsen af Wales hade 1863
förmält sig med prinsessan Alexandra, en dotter till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
