Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE KAPITLET. Den nya regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommission för att undersöka hela förhållandet med upproret
och dess undertryckande samt afgifva en berättelse om
allt sammans till regeringen.
Kommissionen anstälde en mycket långvarig och sorgfällig
undersökning. Historien om händelserna på Jamaica
utgjorde en sorglig och uppskakande berättelse. Jamaica
hade länge varit i ett mer eller mindre oroadt tillstånd.
Åtminstone hade det länge varit underkastadt periodiska
anfall af oroligheter. Plantageegarnes klass betraktade
ännu negrerna som en lägre ras, hvilken knappast kunde
göra anspråk på några lagliga rättigheter. Negrerna voro
helt naturligt endast allt för benägna att lyssna till hvarje
anklagelse mot plantageegarne och att sätta sin lit till
hvarje agitation, som lofvade skaffa dem någon jordbesittning.
De hade också obestridligt några mycket grundade
anledningar till klagomål. De klagade ständigt öfver att
de ej kunde få rättvisa, när en tvist uppstod mellan en
hvit och en svart. Regeringen hade redan vid den tid, då
det genom Jamaica-billen föreslogs att suspendera öns
författning, förvissat sig om, att det fans grundade
anledningar till klagomål af detta slag. 1865 blefvo dock dessa
orsaker till missbelåtenhet ytterligare invecklade genom en
tvist om de så kallade »back lands». Jordsträckor
tillhörande några af de stora godsen på Jamaica hade
nämligen fått falla i lägervall. De voro så vanvårdade af sina
egare, att de höllo på att förvandlas till skogsmark. De
utskylder, som för dem skulle erläggas till kronan, hade ej
på sju år blifvit betalade. Man sade nu negrerna, att om
de betalade de resterande utskylderna, de kunde få odla dessa
jordsträckor och arrendefritt upptaga afkastningen af dem.
Det bör anmärkas, att kronans embetsmän på Jamaica
hittills nästan alltid tagit parti för negrerna, medan de
lokala myndigheterna deremot stält sig på godsegarnes sida.
I förlitande på det gifna löftet betalade några af negrerna
de resterande utskylderna och lade jorden under odling.
Förvaltaren på en af egendomarna, hvars egare ej samtyckte
till anordningen, häfdade dock sin principals rätt och sökte
vräka negrerna från egendomen. Negrerna gjorde motstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
