Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE KAPITLET. Den nya regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olycksbådande likhet med någonting i Athens historia. De
konservativa gjorde honom till en hjelte, ja, till en idol.
Gamla erfarna medlemmar af partiet, hvilka bort veta
bättre, hördes förklara, att han icke blott var dagens störste
talare, utan äfven dess störste statsman. Lowe var dock
i sjelfva verket hvarken talare eller statsman. Han hade
några af de gåfvor, som behöfvas för att göra en person
till talare, men knappast några af dem, som fordras för att
kunna anses för en statsman. Han var en klassiskt
bildad skriftställare med en stor talang att säga skarpa saker
i ett epigram matiskt språk. Han hatade af själ och hjerta
reformbillen, för hvilken Disraeli sannolikt ej heller hade
några synnerligt varma känslor, och han framträdde som
motståndare till reformen just i rätta ögonblicket för att
behaga de konservativa samt sprida oro och förvirring i
det liberala lägret. Han var en tid mycket hatad af de
arbetande klasserna, för hvilkas skull billen hufvudsakligen
blifvit framlagd. Han uttalade ej blott med cynisk
öppenhet sin egen åsigt om moralen bland folket, »som lefver i
dessa små kojor», men han antydde äfven, att husets alla
öfriga medlemmar, om de blott uppriktigt ville tillstå det,
hyste samma åsigt. Han blef en eller ett par gånger af
folkmassan anfallen på gatorna. Af de liberala var han för
ögonblicket djupt hatad och fruktad. Han var den mest
framstående gestalten på skådeplatsen under dessa veckor
af stark upphetsning, och utan tvifvel kände han sig äfven
fullkomligt lycklig deröfver.
Debatterna öfver billen gåfvo anledning till några tal,
som stå oöfverträffade i vår tids parlamentshistoria. Bright
och Gladstone hade nu några af sina lyckligaste ögonblick.
Bright liknade den lilla skaran af missnöjda med de
skaror David samlade omkring sig i Adullams grotta och till
hvilkas anförare han gjorde sig. Anspelningen uppfattades
genast af huset, ty många hade misstänkt och några hade
öppet sagt, att om premierministern, då han bildade sin
regering, med större omsorg sökt vinna Lowe, oppositionen
mot billen ej skulle blifvit så skarp. Det lilla tredje
partiet döptes genast till adullamiterna, ett namn som ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
