Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Valreformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hyde-Park-upploppet med ofantligt allvar. Beales och några af hans
kolleger uppvaktade dagen derpå inrikesministern för att
råda honom att draga militär- och polisstyrkan tillbaka
från parken och lemna den i reformvännernas vård. Beales
lexade helt allvarsamt upp regeringen för hvad hon gjort
och förklarade, såsom äfven otvifvelaktigt var fallet, att
regeringens hufvudlösa beteende varit den egentliga
orsaken till alltsammans. Inrikesministern Walpole, en
godhjertad och vänlig man, hade i första ifvern helt och
hållet tappat hufvudet. Han såg sig redan anklagad för
att ha vållat inbördes strid och blodsutgjutelse. Han
förlorade helt och hållet sjelfbeherskningen genom Beales’
och reformvännernas hofsamma uppträdande, och när de
försäkrade honom, att de endast önskade hjelpa honom
att upprätthålla ordningen, blef han så rörd, att han
ordentligt brast i gråt. Han uttalade sin lifliga tacksamhet för
deras utlofvade medverkan och gick in på nästan allt hvad
de kunde föreslå. Man öfverenskom, att rättigheten att
hålla möten i Hyde Park skulle underkastas en ny och
sorgfällig pröfning, innan beslut derom fattades, och
reformligans ledare voro för ögonblicket utom allt tvifvel herrar
öfver ställningen.
Hela hösten och vintern höllos i de stora städerna
möten för att främja reformsaken. Ett högst betecknande
drag i dessa demonstrationer var den andel, som de
organiserade yrkesföreningarna af arbetare togo deri. De voro
till antalet betydande och gjorde i sin tysta förenade styrka
ett synnerligt mäktigt intryck. Denna disciplin och makt
hade de småningom förvärfvat utan skydd af något slags
auktoritet, erkända af lagen endast i de fall, der lagen
gick på sidan om sin väg för att hindra eller korsa
ändamålet med deras organisation. De hade nu vuxit till en
sådan styrka, att lag och myndighet måste se till, huru de
kunde få bugt med dem. Kapitalisten och alla som dela hans
omedelbara intressen, arbetsgifvarne, de rika af alla slag,
folkets aristokratiska, sjelftagna lärare, hade alla varit emot
dem, och de hade icke dess mindre hårdnackadt gått sin
egen väg. Stundom hade de eller den sak de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>