Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Valreformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedläggandet, hade endast kommit vid pass 300 engelska mil
från Irlands vestkust, när kabeln brast och försöket måste
uppgifvas för det året. Året derpå förnyades försöket och
misslyckades åter igen. Ett nytt försök gjordes dock redan
samma sommar. Kabeln blef verkligen nedlagd. Den
förenade under ett par dagar Europa och Amerika.
Lyckönskande budskap mellan drottningen och Förenta
staternas president passerade längs tråden. Plötsligt blefvo
dock signalerna svaga, budskapen otydliga, och inom kort
upphörde förbindelsen helt och hållet. Kabeln blef åter
blott och bart en kabel; tråden som talade med så underbar
vältalighet hade blifvit tyst. Kabelns konstruktion visade
sig vara felaktig, och en ny princip måste uttänkas af
vetenskapen. Någonting väsentligt hade dock vunnits. Det
hade visats, att en kabel kunde nedläggas och qvarhållas
under oceanen på ett djup af mer än 2 och på en sträcka
af 2000 engelska mil. Ett nytt försök gjordes 1865, men
misslyckades åter, och den afslitna kabeln måste tills
vidare qvarlemnas på Atlantens botten. Slutligen, 1866, blef
verket fullbordadt. och den atlantiska telegrafen var en
verklighet.
Hösten och vintern förgingo under en stark agitation,
och ögonblicket var nu inne, när den nya ministèren måste
möta en ny parlamentssession. Landet väntade med stort
intresse, men äfven med en viss nyfikenhet, att få se hvad
regeringen skulle företaga med valreformen under 1867 års
session. Parlamentet öppnades den 5 februari. Trontalet
anspelade, som det var att vänta, på reformfrågan. »Eder
uppmärksamhet», så hette det i talet, »skall återigen fästas
på frågan om folkets representation i parlamentet»,
hvarefter en förhoppning uttalades, att »edra öfverläggningar,
förda i en anda af hofsamhet och ömsesidig fördragsamhet,
må leda till vidtagandet af åtgärder, hvilka, utan att öfver
höfvan rubba den politiska jemvigten, skola betydligt
utsträcka rösträtten». Disraelis hand, sade man, skönjdes
tydligt nog i dessa sväfvande och dubbeltydiga fraser.
Huru, frågade man, kan rösträtten få någon större utsträckning
i reformvännernas mening utan att öfver höfvan rubba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
