Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJETTE KAPITLET. Strider hemma och utomlands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spionerisystemet stod snart i full blomstring. Hvarje större
samling af fenier hade bland sina medlemmar minst en
person, som visade en ännu mera entusiastisk ifver för
saken än någon af de andra, och som hvar enda afton
brukade på Dublin Castle afgifva sin officiella rapport om
allt som hans feniska kolleger under dagen haft för sig.
Det uppgifves som fullkomligt visst, att i ett fall en
protestantisk detektiv i regeringens sold verkligen gifvit sig
ut för katolik och öppet tagit nattvarden i en katolsk kyrka
för att i sina kamraters ögon styrka sin katolska rättrogenhet.
Man behöfver ej vara katolik för att fatta, hvilken
grof förnärmelse ett sådant handlingssätt måste förefalla
alla, som tro på den katolska religionens mysterier.
Emellertid hade feniernas högste chef i Amerika, James Stephens,
hvilken tagit del i 1848 års rörelse, anländt till Irland.
Han arresterades tillsammans med Charles J. Kickham,
författare till en mängd intagande och sköna dikter, en man
af ren och upphöjd karakter. Stephens insattes i
Richmondfängelset i Dublin i början af november 1865, men
efter några få dagar öfverraskades landet af underrättelsen,
att han lyckats bereda sig tillfälle till flykt. Rymningen
verkstäldes med skicklighet och djerfhet och bidrog för en
tid att stärka de irländska böndernas tro, att de i Stephens
omsider funnit en lika oförfärad som klok och lycklig ledare.
Stephens försvann för ett ögonblick från skådeplatsen.
Under tiden hade tvister och söndringar uppstått bland
fenierna i Amerika. Skismen hade gått så långt, att två
skilda förbund blifvit upprättade. Der rådde naturligtvis
mycket delade rådslag. En del var för ett infall i Canada,
en annan yrkade, att operationer skulle företagas på Irland
sjelf. Försöket i Canada gjordes verkligen. En liten skara
fenier, ett slags avant-garde, gick natten till den 31 maj
1866 öfver Niagarafloden, besatte Fort Erie och slog
tillbaka de canadiska frivilliga, som först ryckte emot dem.
För ett ögonblick syntes lyckan le mot företaget; men
Förenta staterna upprätthöll sin neutralitet med en energi
och en stränghet, som var fenierna helt och hållet oväntad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
