Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Irländska frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stridsfrågan gälde ej blott den irländska statskyrkans tillvaro.
Det var en allmän strid på hela linien mellan den
demokratiska liberalismen och toryismen. Ingen kunde betvifla,
att Gladstone, om han kom till makten, skulle inleda en
mer afgjord liberal politik, än som varit tillämpad i
England sedan lord Greys och lord John Russells reformbill
såg dagen.
Valen utföllo i det hela så som man kunnat vänta.
De liberala hade en stor öfvervigt. Men valen företedde
äfven många märkliga och slående exempel på
konservatismens växande styrka i vissa delar af landet.
Lancashire, en gång liberalismens bålverk, skickade endast
toryrepresentanter för landsbygdens valkretsar och valde
äfven i de flesta fall tories till representanter för dess
städer och köpingar. I allt valdes åtta konservativa för
grefskapet Lancaster, och bland dem, som genom deras val
förlorade sina platser, voro inga mindre än Gladstone och
Hartington. Gladstone blef slagen i sydvestra Lancashire,
men denna utgång var allmänt väntad, och derför hade
några af hans anhängare äfven uppstält honom som
kandidat för Greenwich, och der blef han vald. Han hade
steg för steg gått från mindre till mer demokratiska
valkretsar. Från Oxfords universitet hade han öfvergått till
sydvestra Lancashire, och nu gick han från denna valkrets
öfver till en plats, der den liberala delen af valmännen till
största delen var demokrater.
Striden i norra Lancashire erhöll ett större intresse,
än eljes skulle varit fallet, genom det förhållandet, att den
ej blott var en strid mellan motsatta principer och partier,
utan äfven mellan två stora täflande familjer. Lord
Hartington representerade den mäktiga Cavendish-familjen.
Frederick Stanley var yngre sonen till lord Derby. Lord
Hartington blef med stor majoritet slagen och var på några
månader utestängd från parlamentet. Han valdes
sedermera för Radnor-köpingarna. Mill föll igenom i
Westminster. Hans nederlag var en följd af många förenade
orsaker. Han hade blifvit vald i ett ögonblick af plötsligt
påkommen entusiasm, och entusiasmen hade nu haft tid att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
