Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Reformarbetet i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med inskränkt folk och erinrade sig ej alltid, att dessa
olyckliga personer ej endast hafva känslor, utan stundom
äfven röster att bortgifva. Han låg i delo med
embetsmyndigheter, han låg i delo med tidningarna, och han
tycktes anse en höflig ton för ett bevis på svagt förstånd. Han
armbågade sig fram, trampade på folks fördomar med
alldeles lika mycken hänsynsfullhet som en ångvält visar för
småstenen han krossar. Äfven då Ayrton hade rätt var
hans sätt att bevisa det orätt.
Kejsar Napoleon hade börjat krig mot Preussen för att
återvinna sin militära popularitet, hvilken genom
mexikanska expeditionen och dess hemska slut lidit mycken
afbräck. Han började tvist under den förevändning, att
Spaniens krona blifvit erbjuden åt en aflägsen slägting till
konungen af Preussen. Denne förmådde genast sin frände
att återtaga sin kandidatur för att ej stöta Frankrikes
ömtålighet, men franska regeringen nöjde sig ej härmed, utan
fordrade, att konungen af Preussen skalle förbinda sig att
ej heller någonsin i framtiden tillåta en dylik kandidatur.
Härmed var det slut på alla underhandlingar. Det var nu
tydligt, att kejsaren sökte tvist. Ett bistert leende måste
vid denna underrättelse ha spelat kring grefve Bismarcks
läppar. Hans fiende hade öfverlemnat sig i hans händer.
Kejsarens helsa hade sedan någon tid varit vacklande.
Han hade under denna tid ej egnat synnerlig uppmärksamhet
åt regeringens detaljer. Sjelfförtroende och inbilskhet
hade till arméns obotliga skada invaggat hans generaler
och hans krigsdepartement i en falsk säkerhet. Ingenting
var i beredskap. Hela systemet höll på att falla sönder i
stycken. Långt efter sedan Frankrike förklarat krig,
släpade sig armén, som skulle marschera rakt på Berlin,
långsamt mot gränsen. Erfarenheten af hvad som händt
Österrike borde ha sagt hvar och en, att Preussen, i samma
ögonblick det såg ett gynsamt tillfälle, skulle med örnens
snabbhet kasta sig öfver sin motståndare. Men franska
armén var som den fastnat i gytjan. Hvad hvar och en
väntade, inträffade nu äfven. Preussarne kommo öfver
fransmännen som en forsande ström. Kriget var i sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
