Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Reformarbetet i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon äfven vara betänkt på säkerhetsåtgärder mot den mer
omedelbara fara, som den politiska ställningen för
ögonblicket innebar, och begärde för detta ändamål ett stort
anslag för att stärka landets försvarskrafter. Men samtidigt
bragtes hon i »en svår förlägenhet af en plötslig framställning
från Rysslands sida beträffande Paristraktaten. En
artikel i denna traktat förklarade, att »Svarta hafvet är
neutraliseradt; dess farvatten och hamnar skola stå öppna
för alla nationers handelsfartyg, men äro för alltid stängda,
för alla örlogsflaggor, de må tillhöra de makter, som ega dess
kuster, eller någon annan makt», och turkiske sultanen och
kejsaren af Ryssland förbundo sig derjemte att ej upprätta
några krigsarsenaler på stränderna af detta haf. Ryssland
begagnade sig nu af kriget mellan Frankrike och Preussen
för att förklara, att det ej längre ansåg sig bundet af
denna traktat. Detta plötsliga steg sökte de ryska
statsmännen rättfärdiga dermed, att Paristraktaten flere gånger
sedan dess undertecknande blifvit åsidosatt af andra makter,
och att man ej kunde vänta, det Ryssland för alltid skulle
underkasta sig en artikel, som tungt, omedelbart och
särskildt tryckte på dess ära och värdighet.
Förklaringen gafs på ett lika plötsligt som olycksbådande
och stötande sätt. Men en engelsk statsman kunde
i sjelfva verket ej göra mycket för att hindra Rysslands
uttalade afsigter. Det var ej mycket sannolikt, att Frankrike
och Preussen skulle midt under den strid på lif och död
de förde med hvarandra hålla upp för att med förenade
krafter tvinga Ryssland att efterlefva den omtvistade punkten
i traktaten. Under sådana omständigheter ville Österrike
naturligtvis ej uppträda till traktatens försvar, och England
skulle gjort sig skyldigt till ett dåraktigt quixoteri, om
det handlat på egen hand. Att med vapenmakt skaffa,
aktning åt traktaten kunde ej komma i fråga, men å andra
sidan syntes det ej rätt öfverensstämma med de europeiska
makternas värdighet att utan vidare hålla till godo med
Rysslands diktatoriska beslut. Grefve Bismarcks
uppfinningsrika hufvud fann nu en utväg att gifva Europas
overksamhet ett vackert utseende. På hans förslag hölls i London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
