Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Reformarbetet i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med England och dess folk och var mycket uppburen i
det engelska sällskapslifvet. Han var en varm vän till
Cobden, Bright, hertigen af Argyll och många andra
framstående offentliga män i England. Särskildt beundrade
han England för det sätt, hvarpå det frigjort sina slafvar,
och de kraftiga ordalag, hvari de högre klasserna i
England uttryckte sin afsky för slafveriet. När det amerikanska
inbördeskriget utbröt, väntade han derför fullt och fast att
se Englands sympatier obetingadt gifvas åt norden. Stor
var derför hans bestörtning, när han fann, att de i så
betydlig mån gåfvos åt södern. Men när han såg, att
Alabama och andra af söderns kryssare bygdes i England,
bemannades i England och tillätos lemna våra hamnar
under bifallsrop från tre fjerdedelar af Englands offentliga
män, undergingo hans känslor mot vårt land en plötslig
och fullständig förändring. Han intalade sig nu, att
engelska folkets sympatier voro helt och hållet på slafveriets
sida, och att England beslutit låna sin medverkan till
upprättande af en slafhållande republik till den amerikanska
unionens förderf.
Sumner misstog sig i sin slutsats, att benägenhet för
slafveriet och hat till unionen dikterat de dåraktiga saker,
som stundom gjordes af England. Han intogs dock af den
häftigaste förbittring mot vårt land. All hans tillgifvenhet
för England förvandlades till hat. Under hela sin bana
hade Sumner varit en förklarad fredsvän. Han hade gjort
freden mellan folken till en genomgående grundsats för
sina handlingar, och likväl talade och handlade han nu
som han vore fast besluten, att det skulle bli ett krig
mellan England och Förenta staterna. Sumner fördömde
den af Reverdy Johnson uppgjorda konventionen med en
kraft i bevisning och en glöd i vältalighet, som skulle
nedslagit allt motstånd, om ej senaten redan förut varit så
godt som enhälligt på hans sida. Rättvisan fordrar det
erkännandet, att den mellan lord Clarendon och Reverdy
Johnson träffade öfverenskommelsen ej synes varit en
sådan, som amerikanska senaten rimligtvis kunde godkänna,
eller som möjligtvis kunde tillfredsställa det amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>