Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intressen. Men förhållandena hade här betydligt förändrats.
Tidens demokratiska ideer hade äfven inträngt bland
arbetarne på de stora godsen. Deras intressen voro ej längre
de samma som godsegarens, och den slutna omröstningen
skulle skydda dem i den fria utöfningen af den rätt, den
nya lagen ville tillerkänna dem. Redan denna omständighet
gjorde grefskapens stormän reformen i hög grad
obenägna. Men deras farhågor ökades ej litet deraf, att det
stod i regeringens skön att genom den indelning af
valkretsarna, som skulle bli föremål för en särskild bill,
försvaga de konservativa intressenas inflytande på valen.
Denna fruktan var äfven en af hufvudanledningarna till
det bestämda och sega motstånd, reformen länge mötte från
deras sida. I underhuset genomgick billen alla sina stadier
med stora majoriteter och antogs utan några väsentliga
ändringar vid midsommartiden. Men hos lorderna stötte
den genast på starkt motstånd och blef redan i början af
juli definitift förkastad.
Gladstone och hans kolleger hade emellertid föresatt
sig att ännu under året genomdrifva billen. Och denna
bestämda hållning kunde de så mycket tryggare intaga,
som de visste sig ha allmänna meningen bakom sig.
Förbittringen mot öfverhuset var nu som 1832 mycket stor.
Indignationsmöten höllos öfverallt i landet, der, liksom i
pressen, frågan om öfverhusets afskaffande i dess nuvarande
ärftliga form på allvar och med stor hetta diskuterades
samt gjordes till föremål för kraftiga resolutioner. Under
dessa förhållanden inkallade regeringen parlamentet till en
höstsession i oktober, och redan i underhusets första
sammanträde antydde Gladstone, att om reformfrågan föll, »en
annan konstitutionel fråga möjligen kunde bli föremål för
parlamentets behandling». Lorderna förklarade sig dock
fortfarande ej vilja bifalla billen, förr än de fått kännedom
om den nya kretsindelningen. Härpå vägrade dock
regeringen i början ingå. Till lycka för landets lugn och den
stora reformens framgång, visade dock oppositionens ledare,
lord Salisbury, vid detta tillfälle en politisk klokhet och
ett tillmötesgående, som man hittills ej trott honom om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
