Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1880, hade sin grund deruti, att parnelliterna eller
nationalisterna, som de numera kallades, sett sitt antal så
betydligt ökas genom de nya valen. De irländska bänkarna
»nedanför tvärgången» i underhuset skulle i nästa session
presentera en tätt sluten falang af ej mindre än 86
homerulers. Det var tydligt, att det nu stod i deras makt att
gifva den sida seger, åt hvilken de med hela sin tyngd
kastade sig. De länge så förbisedda irländarne hade med
ens blifvit en mäktig faktor i den parlamentariska striden.
Under valen hade de afgjordt gifvit sitt understöd åt tories,
som visat benägenhet att gå dem till mötes. Parnell
påstod till och med sedermera i underhuset, att vicekonungen
lord Carnarvon, inlåtit sig i underhandlingar med dem och
till hälften lofvat dem home-rule, hvilket dock af denne
förnekades.
Om nationalisterna det oaktadt vid början af 1886 års
session slöto sig till de liberala, hade detta sin grund i
en högst märklig tilldragelse, som emellertid inträffat.
Gladstone hade under årets sista dagar utfärdat ett
politiskt manifest, der han förklarade sig efter de irländska
valens utgång omöjligt längre kunna betvina, att sjelfstyrelse
genom ett eget parlament önskades af det stora flertalet
af Irlands befolkning. Han uttalade sig derför nu för
beviljande af home-rule på vissa vilkor, som garanterade
unionens bevarande och riksparlamentets öfverhöghet,
äfvensom för ett jordköpssystem, hvarigenom med låneunderstöd
af staten stora gods skulle inköpas eller exproprieras för
att sedermera, mot afbetalning på längre tid, styckas ut i
smärre lotter bland arrendatorerna, hvilka sålunda efter ett
visst antal år skulle bli egare deraf. Gladstone motiverade
sin plan ej blott ur rättvisans synpunkt, utan äfven med
hänvisning till nödvändigheten för rikets väl att göra slut
på den långa strid och splittring, som förlamade hela
lagstiftningen. Han ville, som han sade, utbyta en union på
papperet mot en union i verkligheten.
Tillkännagifvandet kom plötsligt och var för de flesta
en öfverraskning. Både bland vänner och motståndare föll
det ned som en bomb. För dem deremot, som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
