Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag erinrar mig just nu en dag i Stockholm
tillsammans med Zorn. Vi möttes på gatan och han sade:
»Vill du äta lunch hos mig, så skall du få etsningar!»
Om jag ville! Jag minns att han bjöd på harsod;
soppa på hare, våra förfäders ursprungliga sätt att
tillaga det djurslaget. Han skrev upp receptet åt mig.
»Stycka haren i småbitar och koka den i vatten
tillsammans med råskalad potatis, peppar och salt.» Så
enkelt och ändå en delikatess!
Då vi efter måltiden gått in i ateljén för att röka,
hämtade Zorn en väldig portfölj. »Här har jag mina
etsningar. Ta så många du vill.»
Detta var ju ett löfte att ta ad notam. Men jag är
verkligen en blygsam man och valde med urskillning
endast en och visst icke någon av de berömdaste,
»Tack, nu vill jag inte ha flera.»
»Visst vill du ha flera! Plocka på dig bara! Det är
inte alla dagar man får Zornetsningar på maten.»
Nå — jag tog efter mycket betänkande ännu en och
slog igen portföljen.
»Det var mig en fan till smålänning att vara
nödbedd! Gå på bara!»
Jag tyckte att situationen började bli pinsam och
sade: »Hör du, Anders, du vill bara pröva mig, men
mig lurar du inte. Vill du inte själv välja ut en
etsning åt mig?»
»Nej, det gör jag inte. Välj själv!»
»Efter du är så givmild, så giv mig ’irländskan’!»
»Nehej, den får du inte!»
Och han slog igen sin dyrbara portfölj. »Men du
skall få ’Mona’ för att du varit hygglig.» Och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
