- Project Runeberg -  Anders Zorn /
46

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjänst vid utseglingen och följde med sin eka. Två
rev hade vi tagit in, ty vinden var fortfarande mycket
hård. Och när vår lots efter välförrättat värv hoppade
ned i ekan, var också han ägare av en sedel av för
honom fantastisk valör.

Vilken Croesus hade besökt Odensholm? Var det en
kung? Alldeles osäkert var det inte!

Efter Zorns död — alltså femton år efteråt — fick
jag ett vackert brev från Magnus Brus, lotsen, som
läst om dödsfallet i de svenska tidningar, som vi
omedelbart efter vår hemkomst prenumererade på åt
öboarna. Zorn hade på ön hunnit bli en nästan
legendarisk figur. Men kriget hade gjort Odensholmarna
utfattiga. Ön hade till och med bombarderats av
tyskarna. Jag lyckades göra en insamling och rädda
de fattiga fiskarna. Zorn skulle om han levat gjort
det ensam. Ty han var sådan.

— Vi satte kurs söder ut. Vårt närmaste mål var
Hapsal, den gamla vackra staden med så många
svenska minnen. För hård akterlig vind under sol lade
vi snabbt de få milen bakom oss, mötte ryska
örlogsmän i sundet mellan Wormsö och fastlandet och
stävade på eftermiddagen in i Hapsals grunda hamn,
som på sina ställen nätt och jämnt tillät oss komma
fram. Skummet rök över hamnarmen. Några sluskigt
klädda individer stodo på träkajen och ropade något
när vi passerade. I en hast kastade vi kroken och
fingo ned seglen. Jag följde en av gastarna i jollen,
men i den skvalpiga sjön med små krabba rykande
vågor kunde vi icke komma piren närmare än inom
hörhåll. En av de smutsiga figurerna som ropat kunde
litet tyska. Jag frågade om vi icke lagt oss riktigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:32:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engzorn/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free