Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Form- och satslära - Interrogativa pronomen - Relativa pronomen - Bisatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
De pronomen, som utmärka något efterfrågadt, kallas
inteiTOga-tiva: ho j hvem, hvad, hvilken, hvilkendera,
hvad för en: Hvilken af bröderna är äldst? Hvilken
sysselsättning har du nu? Hvad är det? Hvem kommer?
Sin g.
Mask.
Femin.
Neutr.
[hvem
hvem
hvad
Nomin.
hvilken
hvilken
hvilket
hurudan
hurudan
hurudant
Oenit.
f hvems (hvars) \ hvilkens
hvems (hvars) hvilkens
hvars hvilkets
viur. | Ne
m. f. n.
l hvilka min A 7 j \ hurudana
Genit.
m. f. n. J hvilkas \
Ackusativ är lika med nominativ. Då hvilken och
hvilkendera användas adjcktivt, böjas de naturligtvis
icke till kasus.
De pronomen, som syfta tillbaka på något uti en
föregående sats och på samma gång inleda en bisats,
kallas relativa. Dessa äro som, hvilken, hvars (den,
hvad): Lapparne bebo s. k. kåtor, hvilka uppföras af
björkstammar och täckas med renhudar. Några stenar,
som ligga i midten af rummet, utgöra eldstad.
Som är oböjligt och kan icke användas, då relativet
syftar tillbaka på en hel sats: Ynglingen har
gjort goda framsteg, hvilket (ej som) gläder mig
mycket. Stundom kan det relativa pronomen utelämnas:
Man bör aldrig glömma de lärdomar (hvilka) man
mottagit af sina föräldrar. Såsom ock vi förlåta dem
(som) oss skyldiga äro.
Hvilken böjes både som substantiv och adjektiv:
hvilken, hvilkens; hvilken, hvilket, hvilka.
Följande pronomen: man, en, själf, någon, ingen,
hvar och en, annan, hvardera, mången, hvarje,
endera, någondera, egen m. fl. kallas indefiljita
(obestämda). De flesta af dem kunna användas
både substan-t i vt och adjektivt: Man hör fåglar
sjunga. Någon kommer. Ser du någon skillnad på blått
och grönt? Mångens sinne fylles med häpnad. Han ristar
mäng(-eri) runa i isens famn. Egen härd är guld värd.
Bisatserna indelas med afseende på fogcordet (det
inledande ordet) uti konjunktionssatser, relativsatser
och indirekta frågesatser.
Konjllllktionssatser kallas sådana bisatser, hvilka
inledas med en
underordnande konjunktion:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
